Här är en jättebra blogg som jag tycker alla ska läsa! Hon har skrivit en hel massa och jag har lus läst alla på typ två dagar :)

http://onednovell.blogg.se/index.html

Elise

Jag vaknade med Louis underbars andetag i nacken. Ljuset strömmade in genom fönstrena och jag blev bländad. Jag sträckte mig till min mobil och såg att jag hade fått en massa sms. De mesta var oroliga meddelanden från Anna.

*Ta det lugnt! Jag mår bra, vi blev sams :) Jag sov över här, men kommer nog om några timmar! Kram

Jag skickade sms:et snabbt och kollade sen på klockan. 07.12 Jag suckade. Men vi hade nog somnat runt 7 tiden igår så det var rimligt att jag skulle vakna nu. Men Louis sov fortfarande. Jag vände mig och bara kollade lite försiktigt på hans vackra ansikte. Sen pussade jag honom lätt på munnen och jag kände att han log. Han drog in mig i en lång kram och pussade mig i håret. Han var så underbar.

-Goodmorning.. sa han med morgonröst. Och han hade en väldigt sexig morgonröst. Jag log.

-Goodmorning! sa jag och han öppnade ögonen. Han hade verkligen de finaste ögonen i världen. Även fast vi bara hade varit osams i ett dygn hade jag verkligen saknat de ögonenn..

-I love you. viskade han och jag han inte svara för han tryckte sina läppar mot mina. Det var en perfekt kyss, som vanligt.

-I love you too. sa jag och kröp in i hans varma famn. Han höll om mig och pussade mig i håret igen. Sen ställde jag mig upp.

-I´m making breakfast! sa jag glatt. Jag hörde att han skrattade till innan jag ut ur hans sovrum och gick i köket för att öppna kylen. Där fanns ingenting! Bara en pizza kartong med en gammal pizza bit och ett mjölk paket. En banan låg i en skål också..

-Babe? ropade jag och hörde steg som kom bakom mig. Jag kände hans armar runt mig.

-Yes?

-You don´t have any food.

-Really?

-Really.. sa jag och log. Jag vände mig om och kysste honom.

Jag kom och tänka på Harry. Hade han och Louis pratat?

-Sweetie? sa jag och han nickade och log mot mig. -Have you talked to Harry? fortsatte jag och hans leende dog bort.

Louis

-Have you talked to Harry? frågade hon mig med en nyfiken blick. Jag kände att mitt leende försvann.

-No.

-You have to.. No that we´re not fighting anymore it has to be the same with you and Harry! sa hon.

Hon hade ju faktiskt rätt. Jag gillade inte att bråka med Harry, egentligen gillade jag inte att bråka med någon alls..

-I´ll talk to him by lunch, he´s not up yet.. sa jag och hon nickade. Men sen kom jag och tänka på, var var han då? Vi delade ju lägenhet och han var inte här..

-But honey, do you now where he is? sa jag och hon fick en bekymrad blick.

-No, maybe you could call one of the boys? I think they would now..

-But can we go food shopping first? fortsatte hon och precis då kurrade hennes mage väldigt högt. Vi började skratta.

-I´m starving!

-Of course we can sweetie! sa jag fortfarande skrattandes. -But I just remembered that we don´t have to! We still have all the food in the group apartment from when.. You know. sa jag och hon kollade ner på sina skor. Jag menade såklart den kvällen som jag hade rusat ur huset när Harry hade berättat att han var kär i Elise.

Jag märkte att hon blev lite ledsen när jag sa det så jag gav henne en lång kyss och kollade henne i ögonen.

-I love you.

Hon log.

-I love you too!

Vi gick och satte på oss skorna. När vi gick upp för trapporna hörde vi att någon gick i huset.

-Hello? sa jag. Då hördes stegen gå snabbare, som om personen sprang. Elise tittade på mig men jag bara skakade på huvudet.

-It was probably just Liam heading out for a run.. sa jag och log mot henne.

Vi gick upp till grupplägenheten och öppnade dörren. Vi tog av oss skorna och gick för att laga lite mat. Då höre vi något från sovrummet.

-Hello? ropade en röst. Harry.

Han kom ut men stannade direkt när han såg oss. Han hade bara ett par mjukis byxor på sig. Han kollade ner på sina fötter igen och jag kollade på Elise. Hon nickade med huvudet mot honom som om hon ville att jag skulle gå fram.

-I´ll let you talk. sa hon och log mot oss. Sen gick hon ut ur lägenheten och jag gissar tillbaka till min.

-Hi. sa han.

-Hi. sa jag och det blev tyst. Inte som en pinsam tystnad, bara tyst. -We need to talk.. fortsatte jag och han nickade. Jag gick och satte mig i soffan.

-I´m just gonna put on a t-shirt. sa han och gick iväg.

Jag väntade ganska nervöst på att han skulle komma tillbaka. Men till sist kom han och satte sig i soffan.

-I´m sorry. sa jag och han kollade förvånat på mig.

-Why?

-I shouldn´t have been so mad. It´s not your fault that you´re feeling that way. sa jag och han nickade.

-But you and Elise is not fighting anymore? frågade han och jag skakade på huvudet.

-Good. Just so you know, I would react the same way that you did. It´s okay.

-So, we´re cool? frågade jag och jag hoppades verkligen att han skulle säga ja.

-Of course! sa han och log. Vi ställde oss upp och kramades.

-Did you sleep here tonight? frågade jag.

-Yeah, I didn´t want to sleep in our apartment.. sa han och nu nickade jag. Jag hade gjort exakt samma sak.

-I understand. So what do you want to do?

-Lets have that sleep over that .. Got lost! sa han med ett leende. Jag nickade.

______________________________________________________________________________________________________

FÖRLÅT! Jag vet att jag har varit skitdålig på att uppdatera, men jag har haft skitmycket prov och läxor så behövde fokusera lite på skolan.. Hoppas ni förlåter mig med många kommentarer? <3

Vet vem som får vara med i novellen nu! Ni får snart se :)