Niall/Två veckor senare

Hela den veckan hade jag spenderat all min kediga tid med Mary, i min säng. Hela tiden hade vi kollat på filmer och bara myst. Mary har hade ont i magen nästan hela veckan, så jag blev jätteglad när det äntligen gick över.

När hon mådde bra igen hade jag träffat hennes vänner, Mika och Charlie. Jag förstår inte varför jag var orolig, de var defenitivt inte mer än bästa vänner. Dessutom, var de jätteschyssta!

Mary åt fortfarande dåligt. Jag började bli sjukt orolig. Hon är mycket smalare. För smal. Hon har aldrig varit en jättesmal tjej, ia alla fall inte så länge jag har känt henne, och det har jag älskat! Jag har alltid gillat lite "större" tjejer, och för mig har Mary alltid varit perfekt. Och det kommer hon alltid vara.

Jag var påväg hem från ett möte med resten av killarna och Modest!. Vi hade en turné som började nästa vecka. Jag vet inte riktigt hur jag ska berätta det för Mary. Hon kommer bli ledsen, det vet jag. Men jag måste göra det. Det är inte så att jag inte vill åka på turné, det är det jag älskar mest med att vara med i One Direction, förutom fansen och killarna, men jag vill inte vara så länge ifrån Mary. Det kommer bli svårt, för oss båda två.

Jag parkerade bilen och gick upp för trapporna. När jag kom till min våning låste jag upp dörren och gick in i lägenheten. Det låg en lapp på bordet i hallen. Jag läste den, det var från Mary. Hon skrev att hon behövde gå till klubben en snabbis och skulle snart vara tillbaka. 

Jag satte mig i soffan och kollade på tv. jag ändrade bland kanalerna, men det fanns inte ett ända program som jag hade lust att titta på så jag stängde av den igen. Jag bytte om till tröningskläder och gick ner till gymmet i huset. Det fanns ett litet rum i källaren i huset min lägenhet var i, där stod ett par maskiner och lite vikter som man kunde gymma med när man ville. Jag gick fram till en maskin och började. Det var jobbigt och jag hade inte tränat på ett tag, så jag började direkt svettas.

Efter en timme tröttnade jag på det och gick upp igen. jag tog av mig skorna och gick in till badrummet för att ta en dusch innan Mary kom hit. Jag gick förbi min mobil som låg på ett bord i hallen. Jag tryckte på hemknappen för att se var klockan. 18 missade samtal. Från Danielle. Jag blev genast orolig och ringde upp henne.

-Niall?

-Danielle, what's wrong?

-I'm in an ambulans on my way to the hospital.

-Oh my god, are you okay? What happened?

-It's not me.. it's Mary.

________________________________________________________________________________________

JAG VET att det här varvett tråkigt och sjukt kort kapitel, och JAG VET att det inte har varit så bra uppdatering men jag har varit på spontansemester och vi hade inte täckning, internet eller wifi där.. -.-  Dessutom ska jag till Italien på lördag i en vecka så det kommer inget kapitel då heller.. Sorry sorry, men efter det kommer det troligtvis bli som vanligt igen! :)

Kommentera på nu, vad tror ni har hänt med Mary?

Btw, här får ni en topleess bild på Niall ;)

KRAM Alicia

Mary

Jag låg fortfarande i Nialls säng, han borde vara hemma snart. Min mage gjorde fortfarande lika ont. Min mobil ringde på nattduksbordet och jag sträckte mig försiktig efter den. 

-Hello?

-Hey lazy, did you just get out of bed or what? 

-Hey Charlie.

-Why do you sound so.. so weird?

-Well thank you, it's just that I don't feel very good.

-Oh, I'm sorry. Are you sick?

-No, I have a stomach ache.

-What kind of a stomach ache? 

-A girly stoma-

-Okay, okay I get it! skrek han i luren och jag skrattade. Han var så barnslig.

-Well, I was just calling to see why you haven't hung out with me and Mika the past few weeks? frågade han lite ledset och jag fick direkt dåligt samvete.

-I'm sorry, it's just been a lot going on and me and Niall-

-The boy me and Mika still haven't met, may I remind you.

-Right. Maybe we can all hang out next week, if Niall's not busy. 

-Sure. I'll call Mika. By the way, he's still super sad because Ed Sheeran didn't win that Grammy.

-Oh god. He needs to move on. sa han och det pep i mobilen. Jag tog den från örat och såg att min mamma ringde.

-My mom is calling me, I'll see you next week yeah?

-Right. Love you.

-Love you too, bye.

Niall

Jag öppnade dörren och gick in. Jag hörde Mary prata med någon i sovrummet och jag gick dit för att höra vem det var. Jag stannade utanför dörröppningen. Hon låg vände ifrån mig så hon såg mig inte.

-My mom is calling me, I'll see you next week yeah? Love you too, bye... Mom? I'm actually not so good but I'm at Niall's apartment so it's...

Hon tystnade när hon vände sig om och såg mig. Jag kände hur arg jag var. Vem annan älskade hon? Det var tydligen inte hennes mamma, och jag tror inte att det var hennes pappa hon hade pratat med. Jag var avundsjuk. Jag hade aldrig varit avundsjuk på det här viset förut, inte när det gällde kärlek. Jag kände hur mitt ansikte var varm och säkert rött, jag bet hårt ihop mina käkar.

-Mom I'll call you back. sa Mary och la på luren. Hon bröt aldrig ögonkontakten. Hon fick ett oroligt uttryck i ansiktet.

-What's wrong?

Jag svarade inte, jag bara släppte påsen med sakerna jag hade köpt och gick mot köket. Jag tog ett stort glas vatten och halsade allt på en gång. Jag hörde fotsteg bakom mig, och visste att det var Mary men jag vände mig inte om.

Mary

Jag gick ut i köket, orolig varför Niall hade sett arg och ledsen ut. Min mage gjorde ännu ondare när jag stod upp men jag bet ihop och gick fram till honom. Jag kramade honom bakifrån och vilade mitt huvud på hans axel.

-What's wrong?

Han svarade mig inte. Han fyllde bara på sitt vattenglas igen och drack hela på en gång.

-Niall, please tell what you're upset about. bad jag och han suckade. Han gick ur mitt grepp och ställde sig på andra sidan matbordet. 

-Who did you talk to? 

-My friend.

-What friend?

-His name is Charlie. sa jag och jag såg hur hans ögon ändrades. Från arga, till ledsna. Jag förstod plötsligt varför.

-No Niall, me and Charlie are just friends!

-Oh yeah? You love him?

-Yes I do, as a friend! I've known him my entire life! We went to kindergarden together, with another boy named Mika, and they're my best friends! Trust me Niall.

Jag gick fram till honom och tog hans ansikte i mina händer. Jag såg bedjande in i hans ögon, han såg tillbaka. 

Plötsligt nickade han.

-I'm sorry. I trust you. I don't know what got into me. sa han och kramade mig. Jag kramade tillbaka och andades in hans lukt.

-Do you still have a stomach ache? frågade han och jag nickade mot hans axel.

-Come on, let's go back to bed.

___________________________________________________________________________________________________

Here you gooo. Jag vet att det tog lite tid, men här är det i alla fall! 

Hittade inga bra bilder till det här kapitlet :/

Kommentera på, och gå in på fanficen jag länkade igår!

KRAM Alicia

Här är ett tips på en annan fanfic! Den ör inte om One Direcitone, men jag har läst det som finns just nu och den verkar jättebra! http://likealovestory.bloggplatsen.se/ 

Nytt kapitel kommer troligen imorgon, jag har varit sjukt upptagen de senaste dagarna :/

KRAM Alicia

Niall

-Babe? Mary, what's wrong? frågade jag panikslaget. Hon låg dubbelvikt på soffan och jag hade ingen aning om vad som var fel. Tårarna strömmade ner för hennes kinder. Jag drog min hand upp och ner på hennes rygg.

-I need to go to the bedroom. I need to lie down. sa hon svagt. Jag hjälpte henne att ställa sig upp men hon satte sig snabbt ner igen och höll sig för magen. Jag bar henne istället in i mitt sovrum och stoppade ner henne.

Mary

Niall bar upp mig som en prinsessa in till sovrummet. Han stoppade fösiktigt om mig och satte sig ned vid min sida.

-Will you please tell me what's going on?

han såg på mig med bedjande ögon. Jag såg generat ut genom fönstret och tog ett djupt andetag. 

-I have cramps.. I'm on my period... sa jag och jag kände hur jag rodnade. Niall tog min hand.

-Why didn't you tell me?

-I didn't want you to think it was gross

-Mary.. It's normal! I would be worried if you didn't get it, I would never think that you are gross. 

Jag log mot honom.

-Would it be rude to ask if I could stay with you during.. Well, the whole time? My parents are so annoying..

-Of course you can stay with me! I would love you to. Now, I'm going to go to the shop, can I get you anything?

Jag tänkte efter. Kunde jag be honom köpa tamponger? Jag hade dumt nog inte tagit med mig några hemifrån..

-Ehm, aspirins, some candy and.. Tampons? undrade jag och fösökte gömma mitt röda ansikte genom att titta ner så att mitt hår skymde det. Niall kramade min hand.

-Of course! Do they have different types and stuff like that?

Jag skrattade lite och log mot honom.

-Yeah, but just get the normal ones.

-Mary, i'm a guy. I don't have any idea what normal is in this area. sa han och vi skrattade.

-Don't worry. I'll get my mom to send me a picture, I'll send i to you.

Niall pussade mig på pannan och gick iväg för att gå till affären.

Niall

Jag tog på mig en snapback och mina Ray Bans och en hoodie. Det var inte så varmt idag, och jag hade inte lust att bli igenkänd när jag köpte tamponger till min flickvän. 

När jag kom fram till närmaste affär gick jag in och gick direkt till godiset. Det var inte så mycket folk, som tur var. Det var inte så att jag inte ville köpa dem, jag ville såklart att Mary skulle få det hon behövde och att hon skulle må bra. Men jag hade inte lust att någon skulle ta bild på mig. Killarna skulle prata om det i evigheter.. 

Jag köpte en stor på se godis och en chokladkaka och sedan gick jag gången med tamponger och bindor och sånt. Det var första gången jag var i den här gången. Det kändes ovant måste jag säga. Jag trycke fram bilden på ett paket som Mary hade skickat mig. Jag hittade motsvarande på hyllan och gick snabbt mot kassan. När det var min tur frågade jag killen i kassan om jag kunde få ett paket värktbletter också. När han höll i tampongpaketet kollade han skeptiskt på mig och log lite. Vad var hans problem?

-What? You don't have a girlfriend to buy tampons for? sa jag och hans leende försvann. Där fick du.

När jag gick ut ur affären stod en massa fotografer där. Paparazzis. Fan. De ropade en massa olika saker för att få min uppmärksamhet, jag ignoerade dem och gick mot mig bil.

-Hey Niall!

-What did you buy?

-Are the tampons for your girlfriend? frågade en och jag log.

-Well, they're certianly not for me right?

De skrattade lite åt det. Jag satte mig i bilen och körde hem igen,

__________________________________________________________________________________________________

Har inte så mycket att säga! 

Kommentera :) Fick en på förra kapitlet.. :/

KRAM Alicia

Mary

Jag vaknade upp i Nialls säng, med hans armar runt om mig. Jag låg med ansiktet mot hans bröst och mina armar runt hans midja. Jag log. Jag kände hans varma andedräkt på min gässa. Jag vände huvudet uppåt och såg hans vackra ansikte. Hans skäggstubb som började bli ganska lång, hans ögon rörde sig under ögonlocken och hans hår som var i ett ruffs i pannan.

-I can feel you staring at me. sa han men behöll ögonen stängda. Jag fnissade och pussade honom på hakan.

-I'm not staing, I'm gazing. It's romantic. sa jag tyst och han skrattade. Nu öppnade han ögonen. han log ner mot mog och kysste mig på munnen.

-Thank you for last night. sa han och log flörtigt mot mig. Jga rodnade och gömde mig mot hans bröst.

-Thank you.

-Do you want to go out for breakfast?

-Yeah sure, I just have to go to the bathroom. sa jag och satte mig upp. Jag märkte då att jag inte hade några kläder på mig. Jag drog upp täcket så att det täckte min överdel. Jag försökte dra med mig täcket när jag ställde mig upp för att gå bort till toaletten i Nialls rum, men han höll kvar det. Jag såg på honom, han bara log samma flörtiga leende.

-Niall..

-What? I'll be cold..

-But I don't have any clothes on.

-I don't mind. sa han och blinkade med ena ögat. Jag suckade och sprang till toaletten. Han visslade efter mig.

-Shut up! 

Jag hann dra med mig ett par trosor och en av Nialls t-shirts innan jag stängde dörren. Jag gjorde vad jag kom dit för att göra och sen började jag sätta på mig kläderna jag hade tagit med. Eftersom jag hade glömt att ta med ett par nya trosor så fick jag ta gårdagens, great.. När jag tog på mig trosorna märkte jag något. En blodfläck. Nej. Nej nej nej nej. Inte just den här veckan. Jag suckade och tog på mig tröjan. Jag tänkte inte berätta för Niall. Aldrig i livet. Men jag behövde tamponger.. Jag fick helt enkelt säga att vi behövde åka förbi mitt hus innan vi åt frukost.

Jag gick ut ur badrummet efter att jag hade tvättat händerna. Niall var inte längre i sängen, han stod framför sin garderob och drog på sig blå-rutig skjorta. Han vände sig om och log mot mig. Jag log tillbaka och drog på mig ett par shorts. 

-You ready?

-Yeah, I'll just grab my bag.

Jag tog min väska och tog på mig mina skor. Niall tog min hand, ledde mig ut genom dörren och låste den. Vi gick tillsammans ner till hans bil och satte os i den. Niall startade bilen och körde ut genom garaget. 

-Niall, is it okay if we swing by my house? I need to change clothes.

-No you don't, you look amazing. 

Jag rodnade.

-But I need new underwear.

-Okay darling.

Jag log nöjt och tog hans hand.

Vi var hemma hos mig innom 10 minuter. Jag pussade honom snabbt på munnen och öppnade passagerardörren.

-I'll be quick. sa jag och joggade upp till dörren. Jag grävde i väskan efter mina nyklar och hittade dem efter ett tag. När jag hade låst upp och kommit in sprang jag upp till mitt rum.

-Mary? Marion? hörde jag min mamma ropa.

-Yeah mom, I'm in my room. Niall's waiting outside, I just have to change clothes and then we're going out for breakfast.

-Okay hun, tell him I said hi!
-I will mom!

Jag bytte snabbt om och sminkade mig lite. Sen tog jag en tampong och sprang ner till Niall igen.

-That was quick.

Jag kände när jag satte mig i bilen och tog Nialls hand att jag hade ont i magen. Fan. Men jag försökte ignorera det. 

Vi kom fram till Costa, jag beställde en cappucino och en english muffin. Niall beställde en vanlig kaffe, ägg och bacon och en macka. När maten kom hade jag ännu ondare i magen och hade förlorat aptiten. Jag försökte långsamt äta upp min muffin medan Niall åt snabbt.

-Is something wrong babe? frågade han oroligt.

-No, everything's fine.

-Well, why aren't you eating then? frågade han igen och la ner besticken. Han tog min hand som låg på bordet mellan oss. Jag såg på dem.

-I'm just not hungry. ljög jag och såg ner på min muffin igen. Jag görde en suck och Niall släppte min hand.

-Mary, we've talked about this! You need to eat, there's absolutely nothing wrong with you. Don't do this! Eat the muffin.

-But I have a stomach ache..

-Oh. Why didn't you just say that? Let's go home, come on.

-No Niall, it's not a big deal! Finish your meal.

-No, I'm not gonna keep your here if you're in pain. Now let's go. 

Han ställde sig upp och drog mig med sig. Jag fick känslan av att han var arg. Men varför? Vad hade jag gjort? Jag kände hur jag blev sjukt arg själv. 

Vi satte oss i Nialls bil och sa ingenting. Jag kände av den spända stämningen mellan oss. Jag kollade surt ut genom fönstret.

-Why didn't you eat the god damn muffin Mary?

-I had a stomach ache. I still have. So I'm sorry if I was in pain.

-I donät beileve you. sa han med ögonen på vägen. Jag vände min blick mot hans håll och stirrade på honom med munnen öppen. Han fortsatte stirra på vägen med båda hönderna på ratten. Nu var jag ordentligt arg. PMS.

-What? Why?

-Because I know that you're lying! I know that you won't eat because you think you're fat or something! But you're not Mary! You're perfect okay? For me, you're perfect! Why won't you understand that? sa han högt, skrek nästan.

-Because i know I'm not! Plus, that's not the case here Niall! I have a fucking stomach ache! Okay? skrek jag på honom. Han stirrade fortfarande på vägen, jag såg hur kan spände sin käke. Vi var snart framme hos honom igen och jag öppnade dörrem snabbt. Jag tog hans nyklar som låg i handskfacket. Jag gick snabbt upp i huset mot hans lögenhet. När jag kom upp låste jag upp dörren och stängde den sedan hårt efter mig när jag hade gått in i lägenheten. Jag gick in i vardagsrummet och satte mig i soffan. Jag tog snabbt upp mobilen och spelade Candy Crush tills jag hörde dörren öppnas och slås igen. Niall kom ut i vardagsrummet och satte sig en bit ifrån mig.

-I'm sorry. I'm sorry I didn't beileve you. 

Jag fortsatte spela på min mobil. Han flyttade lite närmare.

-Will you please look at me when I'm talking to you? Please. Mary, please look at me?

Jag lade långsamt ner mobilen på bordet framför mig. Jag såg på honom. Hans ögon fick mig att förlåta honom på direkten. Den var så blåa, och snälla.

-It's okay. I just got a little upset when you didn't listened and beileved in me.

-I'm so sorry babe. sa han och kramade mig.

Plötsligt skjöt en blixt av smärta i min mage.

________________________________________________________________________________________________

Hello hello :)

Here the kapitel is :D Förlåt att det tog lite tid, men nu mår jag bättre!

Kommentera på snälla! Det har nästan inte kommit några kommentarer alls på de senaste kapitlena! :/

KRAM Alicia

Hej hörni!

Ledsen att det inte blev ett kapitel igår, men det är så att jag har gått och blivit sjuk :( Eftersom jag går upp klockan 6 varje morgon och vill vara uppe sent på helger så är jag väldigt trött hela tiden, och när jag blir såhär trött så blir jag sjuk.. Det kommer inte bli en jättelång paus, det oovar jag! Några dagar bara. Jag måste fortfarande jobba varje dag och imorgon ska jag dessutom sitta barnvakt(allt för cashflow ju). Så det kommer komma ett kapitel om några dagar, högst en vecka. 

KRAM Alicia  

Niall/En vecka senare

Jag var orolig för Mary. Hon hade inte ätit sig mätt på flera dagar nu. Det visste jag eftersom hennes mage kurrade ofta, hon trodde säkert inte att jag hörde men det gjorde jag. Jag märkte att hon tog väldigt lite mat men drack mycket vatten.  

Jag sitter i köket i min lägenhet, och äter en skål med yogurt och flingor. Mary kom in i köket i mjukisbyxor och en tjocktröja.

-You cold babe? frågade jag henne. Hon nickade och satte på vattenkockaren.

-Do you want something to eat? 

-No thanks, not hungry. sa hon och samma sekund kurrade hennes mage. Jag suckade, men hon ignorerade det och fortsatte som om inget hade hänt.

-Mary. Why do you eat less than before? I've noticed.

-No I don't.

Jag suckade än en gång och gick fram till henne. Hon undvek min blick, men jag tog upp henne blick mot min genom att lyfta upp henne haka med min hand. Jag log svagt.

-I hear your stomach roar for food, you're hungry all the time. Your weak, I can see it because I love you. What's going on Mary?

Hon fick plötsligt tårar i ögonen och vände blicken neråt. Jag tog hennes händer, försökte lugna ner henne. Hon tog ett djupt andetag och försökte prata genom tårarna och gråtandet.

-I just.. I mean have you seen me? My body? I just don't understad why you want to be wth me. There's so many beautiful women in the world that would kill to be your girlfriend, and you chose to be with me? It makes no sense to me. 

-Stop! Why would you even think that?

-I have fat dimples in my back, I almost have a double chin. I'm not half as skinny as Danielle. My thighs are huge, my arms are way to big..

-No Mary! It's not Danielle I want, it's you! I don't care if you're not a size 0, I don't care about any of that! To me, you're perfect! You say all these things that self coincsious about, but I've never and I never will think about them! When I look at you I don't see that you're not super skinny, I see my beautiful, amazing, sexy girlfriend! I love you unconditionally, I always will. sa jag och log mot henne. Hon log svagt tillbaka.

-Really?

-I promise you.

Sen kysste jag henne. Hon kysste tillbaka. Den oskyldiga kyssen utvecklades till att vi hånglade. Vi började gå mot sovrummet, eftersom vi båda visste vad vi ville. Jag plockade upp Mary och bar henne med hennes ben på vardera sida om mig. Jag försökte gå till mitt sovrum med slutna ögon, men jag gick hela tiden in i saker. Varje gång skratttade vi.  När vi äntligen kom fram la jag henne ner på sängen och drog av mig t-shirt. Hon lade sina händer på mitt bröst och min mage. Jag kysste henne ner för halsen och bakom hennes öra. När hon stönade lågt visste jag att jag hade hittat hennes sweet spot, precis bakom örsnibben. Hon drog upp hennes tröja över magen och hon sträckte armarna över sitt huvud så att jag kunde dra av den. Hon hade en svart BH. Hon var så jävla snygg. 

Hon drog sina händer långsamt ner för min mage till kanten av mina jeans. Hon började knäppa upp dem när jag slutade kyssa henne.

-Wait.. wait.. sa jag med mina läppar fortfarande mot hennes. Vi var båda lite andfådda.

-What Niall?

-Are you sure about this? frågade jag och såg in i hennes ögon. Jag ville inte pressa henne till något. Hon log ett varmt leende mot mig.

-Of course I am.

Hon kysste mig igen och fortsatte knäppa upp mina jeans.

_______________________________________________________________________________________________

Okej... Jag är inte ALLS på att skriva sånt här och jag tycker typ att det är så sjukt pinsamt så jag satt och rodanade hela tiden medan jag skrev det här haha...Visste inte riktigt hur jag skulle avsluta det..

Sorry för kort kapitel också, jag är allt för trött efter en veckas jobb och klockan är efter midnatt..

Kram Alicia!

När vi hade dansat klart gick jag bakom scenen och bytte om till en mintgrön läderkjol, en svart vit crop top med aztec mönster på och tills sist satte jag på mig några ringar och armband. Mitt hår var redan lockat. Innan jag gick ut på scenen och ställde mig framför mikrofonen med gitarren tog jag på mig ett par svarta högklackade skor. Jag tog ett djupt andetag och gick ut på scenen. Applåder mötte mig.

-Hey guys! Uhm.. So I'm only singing one song tonight.

Alla stammisar buade och suckade. Jag skrattade. Jag kände igen några av dem.

-But it's a special one. I want to dedicate this song to my boyfriend, who's actually here tonight. I love you very much.

Lite mer applåder innan jag slog ackorden. 

Jag sjöng med hela mitt hjärta. Jag ville verkligen att Niall skulle veta hur jag kände för honom. Hur mycket jag älskade honom.

And I don't want the world to see me, cause I don't think that they'd understand. When everything's meant to be broken, I just want you to know who I am.

Jag vill att han skulle känna hela mig. Alla mina sidor. 

När jag sjöng den sista meningen på låten såg jag rakt in i hans ögon, de såg tillbaka på mig.

I just want you to know who I am.

Applåderna överraskade mig, jag hade helt glömt bort att det fanns mer människor än jag och Niall där. jag ställde mkg upp.

-Thank you. sa jag och log. De fortsatte att applådera och log mot mig. 

Jag gick av scenen och ställde gitarren där också. 

Jag började gå mot platsen där min familj och vänner satt, men det tog lite tid. Alla i lokalen verkade vilja prata med mig.

-That was amazing!

-You are so talanted!

-Your voice is beautiful.

-That was the most emotional performance you have ever done, it was fantastic.

-Love the song choice!

Så småning om kom jag närmare det stora bordet där alla satt, även Danielle hade satt sig ner. Hon satt nu bredvid liam och log stort mot mig. Niall kom gåendes mot mig. han log stort och hans ögon var glansiga, det såg ut som om han hade gråtit. Jag blev genast orolig.

-Why are you crying? 

-That was so beautiful. I love you so fucking much do you know that? sa han och drog in mig i en kram. Jag kramade hårt tillbaka. Jag andades in den välbekanta doften av blandningen av hans cologne och schampoo.

-I love you too.

Vi satte oss vid de andra och jag märkte äntligen vem den okända gästen var. Det var.. Olly Murs. Olly Murs satt bredvid mig och log mot mig! Han hade sett mig sjunga! 

-Hi, I'm olly!

-I know.. sa jag och rodnade åt hur dumt det lät. Åh, sluta vara så töntig Mary! Olly skrattade lite åt mitt svar och fortsatte sedan.

-You have an amazing voice! It's outstanding how you haven't got a contract yet.

Jag skrattade lite och rodnade lite mer. 

-Thank you.

Senare på kvällen

Vi var nu hemma hos Niall. 

-I'm gonna order some chinese food, is that okay or do you want something else?

-That's perfect. sa jag och gick fram till honom. jag gav honom en snabb puss på munnen och började sedan gå mot hans sovrum.

-I'm gonna change.

Jag hade fortfarande på mig kjolen och crop toppen från klubben. Jag tog med min väska som mina andra kläder låg i och gick in i Nialls sovrum. Jag tog av mig min crop toppen och kjolen. Allt jag hade på mig nu var mina underkläder. Jag gick fram till spegeln som stod i hörnet av sovrummet. Jag såg skeptiskt på min egen kropp. Jag var inte överviktig, det visste jag. Men jag var definitivt inte så smal som jag ville vara. Vissa skulle beskriva min kropp som kurvig, jag skulle beskriva den som knubbig eller rent av tjock. Jag tog tag i fettet på min mage, det var för mycket. Mina armar och ben dallrade när jag rörde dem. Jag suckade. Kanske skulle jag banta? Gå på diet och börja träna? Skulle Niall tycka att jag var snyggare då? Jag skulle i alla fall tycka det. Helt klart. Jag drog fram kläderna jag hade tryckt ner i min väska. Svarta mjukisbyxor och en overzised t-shirt. Oh how sexy. Not.

-Babe, the food is here!

-I'm coming!

Jag gick ut till vardagsrummet där jag såg att han hade dukat fram på soffbordet. Det fanns jättemycket mat. Normalt så skulle jag nog vara i himlen just nu men jag var inte på humör.

Vi satte oss ner och Niall började prata om hur glad han var över att deras nya singel Best Song Ever redan var nummer 1 i så många länder, och man kunde fortfarande bara förbeställa den! Jag lyssnade bara med ena örat. Jag lade på mat från de olika  lådorna på min tallrik. Jag behöver inte äta så mycket ikväll. Jag har ju fett så det räcker, täckte jag för mig själv. Jag tog bara lite nudlar med kyckling och en klick sås. Sen började jag långsamt äta.

-Are you okay? That's not a lot of food you have there..

-I'm fine, i'm just not that hungry.

-But you're always hungry.. Are you feeling bad? Do you feel sick?

-No, I'm fine Niall. Just not hungry. 

Jag ljög, såklart.

___________________________________________________________________________________________________

Åh jag ör så excited för den här fanficen! Jag har planerat vad som kommer hända och förhoppningsvis så kommer ni gilla det! Det kommer bli lite drama ;)

Jag hinner inte läsa igenom det här kapitlet, så säg till om det är allt för mycket fel!

Snälla kommentera mer? Jag tänker inte sätta någon gräns, tyo att det måste finnar 10 kommentarer innan nösta kapitel läggs upp, men det blir ju så himla mycket roligare!

KRAM Alicia