Elise

-Yes? frågade jag och hörde att jag skakade på rösten.

-Eehm.. Do you have any sugar? We´re baking and we´re out of sugar.. sa han och han kollade mig hela tiden i ögonen.

-Wait a minute.. sa jag och höll på att stänga dörren i hans ansikte inan jag kom på mig själv.

-Sorry! Come in.

Jag gick ut i köket helt chockad.

-Vad är det Elise? sa Anna nör hon fick syn på mig. Jag bara pekade ut i hallen där killen stod. Hon smög och tittade.

-Wow! Vad söt! sa hon och log mot mig.

-Jag vet. Han ville ha lite socker. sa jag. Anna hämtade lite socker och snyggade till mig. Mitt hår stod åt alla håll. Sen gick jag ut till honom.

-Here you go! sa jag och log mitt charmigaste leende. Han log tillbaka.

-Thankyou!

-So, what are you baking? frågade jag och tonade ner mitt leende lite.

-Cinemon buns. sa han och jag blev förvånad.

-Wow, I didn´t even know you had that in England! Sa han och nu var det hans tur att bli förvånad.

-Ehm, I´m sorry but what? You´re not from England? frågade han.

-Haha, no I´m from Sweden.

-Aha, why would you think that we don´t have it here in UK? frågade han med ett leende på läpparna. Det vackraste leendet någonsin.

-I really don´t know. I always thought that it was a swedish specialty I guess. Han skrattade till lite. Jag kunde inte ta bort blicken från honom, han var liksom vacker på något sätt.

-Ok, it was really nice meeting you but I have to go now. sa han och började gå mot dörren.

-What´s your name? frågade jag och han stannade upp lite.

-Louis. What´s you name?

-Elise. Han försökte uttala det men han gav upp ganska snabbt. Vi båda skrattade och sen gick han mot dörren igen.

-Bye!

-Bye!

Louis

När hon hade stängt dörren stod jag bara en stund i trapphuset. När jag äntligen gick in genom min egen dörr kom Niall framspringandes.

-What took you so long? frågade han och jag tog av mig skorna.

-Eehm.. Elise. sa jag men jag visste att jag sa det fel.

-Eehm, Who? sa Liam som nu också hade kommit ut till oss.

-Elise! sa jag och gick förbi dom ut till Zayn och Harry som stod och blandade till smeten.

-Hi Louis, what took you so long? frågade Harry.

-Elise. sa jag och Zayn och Harry förstod inte heller någonting.

-This really cute girl next door. sa jag och de kollade på mig.

-OOOHH! sa alla i en tjejig röst. Jag hällde i sockret och blandade lite mer. Sen satte jag mig i soffan och satte på tv:n. Så småning om kom alla killar och satte sig i soffan.

-Ok, guys. We have to take the buns out of the oven in 30minutes ok? sa Harry och alla nickade.

-Louis, tell us about Elise! sa Niall och alla nickade igen.

-Well, Mrs. White were not at home so I tryed the next door and then she opened. I thought she was beautiful. sa jag och alla log.

-Whu didn´t you ask her out? frågade Liam.

-Well.. I don´t know. Maybe later. sa jag och tittade på tv:n igen.

-The best thing was that she didn´t even recognize me. At all! sa jag och nu blev de lite mer intresserade.

-Are you sure? frågade Zayn och jag nickade.

-Wow... mummlade alla.

Vi tittade klart på tvprogrammet och började titta på Harry Potter och den flammande bägaren istället. Efter halva filmen så kände jag att det luktade bränt. Jag kollade runt och märkte att det rykte ur ugnen.

-Oh shiit!!!! skrek jag och alla hoppade upp ur soffan.

-Oh nooooooooooooooo.. sa Zayn och hjälpte mig att ta ut bullarna och stänga av ugnen. Då gick brandlarmet, i vår lägenhet och i trapphuset.

Jag tror det var 4-5 stycken. Alla förutom en var mörkhåriga, en var blond. Jag hann inte se mer än så för de gick bara förbi fönstret. Lite senare såg jag 3 skrikande tjejer springa efter dom. Jga ville verklign se vad som hände men jag kunde inte gå ifrån middagen. Jag drack lite mer av min Sprite och så småning om kom vår mat. Jag tog kyckling och basilika-pasta. Det var helt fantastiskt vad gott det var!

-Var det gott, älskling? frågade mamma och jag nickade.

-Jag tänkte att du kanske kunde sova hos mig inatt Elise? frågade Anna och log.

-Jaaa! nästan skrek jag och en massa restaurant-gäster tittande frågande på mig. Jag harklade mig.

-Det vore trevligt! sa jag i normal samtalston den här gången. Anna log och nickade.

-Jag tänkte att vi kunde catcha up om man säger så. sa hon och log ännu mer. Jag log tillbaka.

-Då kan du ju träffa de där pojkarna i lägenheten bredvid som Anna pratade om! sa pappa och skrattade åt sig själv. Då slutade jag le. Jag gav honom en blick som sa ungefär men-kan-du-aldrig-sluta-vara-pinsam?!?!  Då slutade han också att le. Mamma gav mig en blick men jag struntade fullkomligt i henne.

Efter middagen gick pappa, mamma och Emil hem till hotellet. Jag och Anna gick och satte oss i hennes bil och så körde vi iväg. Jag tyckte att det var lite läskigt att man körde på vänster sida av vägen men jag sa ingenting. När vi var hemma hos henne tog hon fram chips och läsk. Jag hade lite godis i min handväska(det hade jag alltid) så jag tog en skål och la i det. Vi satte på OC som vi alltid brukade kolla på när jag var hos henne men efter ett tag tröttnade vi. Vi pratade hela natten, haha :) När allt var uppätet och uppdrucket kom den frågan jag inte ville ha.

-Har du någon pojkvän då? Jag bara kollade på henne. Jag ville egentligen inte berätta om Jocke, mitt ex. Han hade älskat mig för mycket och börjat förfölja mig. Det hade gått så långt att när jag gjorde slut med honom försökte han strypa mig. Som tur var så kom Emil in i mitt rum när jag hade svimmat av och slått ner Jocke. Jocke sitter i fängelse nu, han var ett år äldre än mig.. Jag har därför lite problem med kärleken och att bli kär. Men jag hoppades fortfarande på att hitta den rätta.

När jag hade berättat hela historien hade vi båda två gråtit lite.

-Förlåt för att jag frågade! Jag visste inte. sa hon och kramade mig för tusonde gången.

-Det ä lugnt, som du sa.. Du visste ju inte. sa jag.

-Jag är ganska trött och ... oj! klockan är 3! sa Anna och sa sedan att vi skulle gå och lägga oss. Jag fick låna en tandborste och en stor tröja. Jag la mif´g i gäst rummet men kunde inte sova. Jga kom på vad pappa hade sagt.

 "Då kan du ju träffa de där pojkarna i lägenheten bredvid som Anna pratade om!". Jag undrade vilka de var. Och med de tankarna somnade jag.

NÄSTA MORGON

Jag vaknade av den välkända lukten av omelett och korv. En typisk, engelsk frukost. Jag tog på mig samma kläder som jag hade igår, jag hade ju inga andra med mig, och sminkade mig. Jag fick låna Annas smink. Sen gick jag ner till henne. Hon stod i köket och drack juice. När hon såg att jag kom så kramade hon om mig.

-Goodmorning sunshine! sa hon och jag kollade skeptiskt på henne. Jag var inte direkt känd för att vara morgonpigg. Jag muttrade bara till svar.

-Vad är klockan? frågade jag och kollade på henne.

-Halv nio. sa hon och fortsatte att gör omeletten. Jag stönade till och la mig i soffan.

PLING PLONG...

Jaa, måste jag säga ordet som börjar på K och slutar på OMMENTERA?

När jag och mamma hade varit på Harods hade jag köpt en del smink, en mönstrad maxi-klänning, en prickig bikini och ett par kil-klackar. Vi hade varit ute i 4 timmar så vi var båda trötta. Men innan vi gick tillbaka till hotellet gick vi till McDonalds och köpte mat till alla.

-Ouch! sa jag när en kille gick in i mig. Jag kollade ner hela tiden så jag såg bara hans skor. De var marinblå och var i seglarstil. De var ganska snygga!

-Sorry! sa han och började prata med sina kompisar igen.

Jag tyckte att "Sorry!" var lite lite, han hade ju faktiskt gått in i mig, ganska hårt också... Men strunt samma, nu var jag hungrig! Vi beställde och gick tillbaka till hotellet med maten.  När jag och mamma kom in i vårt rum så sov Emil. Pappa duschade lät det som.

-Vakna Emil!!! skrek jag till honom och mamma kastade en sur blick på mig.

-Förlåt.. mummlade jag. Men jag blev lite paff för jag och Emil brukade ju alltid skrika på varandra och då brukade hon inte säga nått.. Men det kanske var för att vi inte var hemma utan i London på ett jättefint hotell?..

Jag åt min BigMac och tappade upp ett bad i mitt badrum. Jag hällde i lite badsalt och började att ta av mig.

När jag hade badat smörjde jag in mig i min The Body Shop - Coconut Lotion. Min favorit :) Jag tog på mig ett par ljusa jeans och en svart tub-top med lite paljettdetaljer. Hela familjen skulle möta vår faster Anna på en restaurant. Vi skulle äta middag tillsammans. Jag sminkade mig med mascara, foundation, rouge och lite rosa ögonskugga. Det blev ganska fint faktiskt! Jag gjorde som vanligt inte något med håret förutom att torka och borsta det. Jag hade naturliga lockar. Jag hade inte så långt hår men man såg lockarna tydligt ändå.

Mamma hade på sig en grön klänning som hon hade köpt på Harods, pappa hade jeans, kavaj och under den hade han en ljus rosa skjorta. Emil hade en svart skjorta med korta ärmar och ljusa jeans. Precis som jag! Man kunde verkligen se att vi var syskon. Vi hade samma upplägg av kläder, och så var vi riktigt lika. När vi var små trodde folka ttlid att vi var tvillingar, även fast Emil var två år äldre än mig(han var 19 år)! Nu när vi var äldre var vi inte lika lika men vi hade båda två våra ljusa lockar och de hjälpte till. Jag hade ingen aning om vilken restaurant vi skulle till så jag bara följde efter mamma och pappa. Det verkade som att Emil också gjorde det.

När vi kom fram var jag ganska trött i fötterna, jag hade ju gått i mina kilklackar som jag hade köpt tidigare idag. Dessutom trodde jag deffenitivt inte att det var så långt, det kändes som om vi hade gått hela vägen till Irland-.-

-Heej!!! sa faster Anna! Hon hade tydligen stått bakom en pelare så ingen av oss hade sett henne. Hon kramade om oss alla och gav mig en extra lång kram. Vi hade varit väldigt bra vänner när vi hade kommit hit varenda sommar förut. Jag hade saknat henne väldigt mycket. Hon tittade mig i ögonen och log.

-Gud vad du har blivit lång! sa hon och tittade på mig. Och du med Emil!! sa hon när hon sedan tittade på Emil.

-Men vad säger du, Anna? Ska vi gå in? frågade pappa. Anna nickade och vi gick in och satte oss vid ett bord. Det var ganska lugnt så servitrisen kom direkt och gav oss menyer.

-Would you like something to drink? frågade hon och vi beställde. Anna tog en Sprite, jag också. Emil tog en Cola, mamma en Fanta och pappa tog en öl.

-Så.. började Anna. Vad har hänt sedan sist? frågade hon och tittade på oss alla, en i taget. Mamma berättade om att jag hade sommarjobbat och lite annat. Jag tittade ut genom förnstret och såg världens snyggaste killar gå förbi... 

KOMMENTERA!! Heh. Imorn blir det många kapitel!  

Jag vaknade av att mamma skakade mig.

-Elise!! Vakna säger jag! sa hon och skakade om mig igen.

-Planet går snart. sa pappa och började gå med Emil mot vår gate.

Jag kliade mig i ögonen och kollade på klockan. 07.18 Suck. Jag tog min väska. Mamma gav mig en TicTac. Hon köpte alltid dom när vi var på flygplatsar och då köpte hon dussintals. Hon var galen i dem. Jag tog emot den men tänkte spara den tills senare så jag la den i fickan. När jag var framme vid gaten tog jag fram mitt pass och gav det till tanten bakom disken. Hon kollade en stund på mig som om flickan på bilden inte var jag. Jag förstod henne. Bilden i mitt pass var jätteful för jag hade just klippt mig och hade blivit jätteonöjd. Det hade blivit en alldeles för kort lugg. Jag var så sur att man inte såg att det var jag... Till sist gav hon mig passet och sa till nästa person i kön att komma fram. Jag och mamma skrattade lite åt hur tanten hade sett ut och sen gick vi och satte oss bredvid pappa och Emil. Jag längtade så himla mycket till England! Jag hade varit där varje år sedan jag var 5 år men de senaste åren hade det inte blivit så för jag hade sommarjobbat och mamma och pappa hade inte hittat en billig resa någon annan vecka en den jag hade sommarjobbat. Så jag hade faktiskt inte varit där på 3 år... Jag blev lite ledsen när jag tänkte på det.

"Välkommen till det här planet som går till England, London. Vi kommer att landa om ungefär en och en halvtimme så det är bara att slappna av och kanske ta en drink eller en påse godis i vår kiosk. jag heter Axel Hornstil och är er kapten denna ljuvliga morgon".

Jag och mamma kollade på varandra och tyckte att han var lite väl hurtig. Klockan var ju liksom bara 07.42 Jag stoppade in ett tuggumi i munnen och började tänka på Lonon. Det var min favoritplats i hela världen. Det var så fridfullt, en helt annan atmosfär än i Stockholm. Människorna var lugna och trevliga. När jag kände att planet började röra på sig blev jag lite nervös. Starten var den läskigaste delen av flygningen tyckte jag. Så jag satte min iPhone på flygplansläge och satte på lite musik. I Want men One Direction spelades först och jag började nynna med. Mamma kollade på mig och log. Hon visste att jag älskade musik och att jag älskade One Direction. Tack vare mig kunde hon nog allt och alla låtar med One Direction! Haha, när jag tänkte på det log jag tillbaka. Jag somnade och drömde om London. Såklart :)

-Men kan du vakna eller?? Skrek Emil nästan och petade på mig för att retas. Jag visste att han älskade mig men han älskade också att retas. Jag retade lika mycket tillbaka.

-Jaja. sa jag och tog min handväska. Jag blev ganska förvånad över att jag hade sovit hela tiden. Jag brukade aldrig kunna sova längre än tills vi landar... Vi gick av planet och gick mot rullbanden som allas väskor låg på. Min familjs väskor kom först men min väska kom sist.. Undrar verkligen hur de där gubbarna hade lagt upp väskorna. Vi köpte lite extra godis och TicTacs i TaxFree affären och sen satte vi oss i en taxi och åkte till vårt hotel. Det låg nära Harolds(ett jättestort shoppingcentrum)så vi kunde handla när vi ville :) Vi bodde på 13 våningen och alla hade eget rum. Wow, mamma och pappa hade verkligen sparat alla resepengar från de sommrar som vi inte hade åkt för det här såg dyrt ut! Man hade till och med sitt eget badrum, Så här stort hade jag aldrig haft det. JMitt rum var stort och hade en stor dubbelsäng mittemot en tv. Dörren til toaletten var bredvid tv:n och jag såg att det fanns ett badkar! Jag blev överförtjust(???). Eftersom klockan bara var runt 10 så beställde vi roomservice för alla var hungriga. Jag badade efter det, jag kände mig ganska ofräsch eftersom vi hade flygit. Efter det tog jag på mig ett randigt linne och ett par jeans shorts. Till det fick det bli ett par rosa ballerinaskor. Jag bestämde mig för att gå till Harolds med mamma. Hon hade på sig en svart klänning och flipflops. Vi lämnade pappa och Emil och promenerade iväg till Harolds.

Jaa, det var första kapitlet! Hoppas att ni är nöjda, det kommer mer imorn :) Jag kommer uppdatera ganska dåligt på dagarna men det ordnar sig nog! GLÖM INTE ATT KOMMENTERA!  

Elise och hela familjen har längtat till den långa och sköna semestern till England i ett halvår nu och äntligen ska de sätta sig på planet och åka! När det har gått några veckor i UK så kommer hon på att det troligen inte kommer att bli som hon har tänkt sig..