Mary

Vi gick in i affären och tog varsin korg att lägga saker i. Vi började med att gå till godishyllan. Vi tog säkert ett kilo godis och en massa småpåsar. Chips och snacks hyllan låg precis bredvid så vi gick dit efter, vi tog en påse Sour Crème and Onion chips och en påse ostbågar.
-Are you hungry? Frågade Niall mig när vi var på väg mot läsk hyllan.
-Ehm.. Yes, I think so.
-Maybe we can cook and then eat all this? Frågade han och log. Jag kollade ner i våra korgar och skrattade åt bergen av skräpmat som hade skapats. Jag log och nickade. Vi bestämde oss för att laga spagetti och köttfärssås till middag, och plockade snabbt ihop ingredienser till det. Sen tog vi lite mer snacks och gick till kassan. Jag hade såklart tänkt att jag skulle betala för min korg med mat, och han för sin. Men när jag tog fram plånboken ur min ficka stoppade han mig.
-Let me.
-No Niall. This is a lot of food! I won't let you pay for all of this!
-Come on, Mary. I'm trying to be a gentleman here!
-Niall I won't let yo-
-Tell you what. avbröt han mig. han tog min plånbok ifrån mig och höll den ovanför mitt huvud. Jag märkte blickarna vi fick från de andra människorna i kön. Vissa irriterade, vissa fyllda med nyfikenhet.
-If you let me pay for this, you can pick the movie? Deal? Good.

Han lät mig inte svara, han bara gav pengarna till kassörskan och gick bort för att packa ner varorna i påsarna. Jag såg förvånat på honom, och efter ett tag mötte han min blick.
-So you're not gonna help me pack these? skrattade han mot mig. Jag log och gick för att hjälpa honom.


Väl hemma i Niall's lägenhet packade vi in all mat där den skulle vara, men lämnade alla ingredienser till köttfärssåsen framme.
-So, should we get started?
-Yes!

Vi tog fram ett recept på internet och satte på musik. Vi båda sjöng med och jag kunde inte hjälpa att vara tyst ett tag och bara lyssna på Niall's röst. Han lät som en ängel.

-What? log han och först förstod jag inte vad han menade. Fan. Jag hade tittat på honom för länge, och han hade märkt det.. Jag antar att jag hade blivit trollbunden av hans röst, hur cheesy det än låter.

-Your voice. It's really good. sa jag blygt och fortsatte med det jag höll på med. Jag log tacksamt och gick fram till mig. Han la sina händer på mina höfter och vänd mig om så att vi stod mot varandra.
-Thank you. It means a lot, coming from you. sa han, lutade sig fram och kysste mig.

När middagen var färdiglagad satte vi oss vid matbordet och smakade. Jag kände direkt den beska smaken, och till döma från Niall's ansiktsuttryck så kände han den också. Det var svårt för mig att svälja maten, men när jag väl gjorde det såg jag på Niall. Vi brast ut i skratt. Hur kunde vi vara så dåliga på att laga mat?

-How is it possible that we love food so much but we're terrible at cooking?!

Vi skrattade länge innan vi bestämde oss för att slänga allt vi hade lagat. Ingen skulle någonsin äta det där med vilje. Vi hade i alla fall haft roligt!

Vi tog istället fram alla snacks vi hade köpt och hällde upp det i skålar som vi sedan satte på vardagsrumsbordet.

-We have a deal, remember? Sa jag när Niall ställde sig framför skåpet där han hade hundratals filmer. Han vände sig om och såg på mig förvirrat.
-What? What deal?
-That I get to choose the movie? Remember?
Plötsligt visste han vad jag pratade om och log mot mig.
-Now I remember!

Han satte sig i soffan och drog fram sin mobil istället.
Det tog lång tid att välja film, efter som Niall hade säkert över hundra stycken! När jag äntligen valde 'Mission Impossible - Ghost Protocol' hade han ätit upp hälften av ostbågarna.

-Oh my God! sa jag och såg menande på den nyss fyllda skålen.
-It's okay, you can call me Niall. svarade han och blinkade flörtigt mot mig. Jag skrattade och pussade honom på kinden. Snart satt jag lurad mot hans bröst och jag höll försiktigt på med hans skadade hands fingrar. Han höll på med mitt hår och då och då kände jag hur han tryckte sina läppar mot min hals. Det var den bästa stunden jag hade haft på flera månader.



______________________________________________

Okej! Jag skrev det här på min iPhone så jag har ingen aning om hur långt det blev i verkligheten.. Kan heller inte lägga in bilder så ni får klara er utan den här gången! Det här är nog det sista kapitlet jag kommer lägga upp innan jag kommer hem igen(på lördag)! Så släng in lite kommentarer på vad ni tyckte på det här och det förra kapitlet! Pretty please? Det blir så mycket roligare för mig och Amanda!

Kram Alicia

Mary

Jag hade varit hos Niall hela dagen. Liam hade vara stannat i en halvtimme, hela tiden frågat om jag var okej. Omtänksam som han är. Nu satt jag och Niall i hans soffa och såg på film. Vi satt i ena hörnet av den stora soffan under en filt. Jag lekte försiktigt med hans skadade han medans han höll på med mitt hår. Jag älskar när folk håller på med mitt hår, det är så avslappnande och det gör mig lugn. 

Niall

Mary somnade och jag la en filt över henne. Hon log tacksamt i sömnen. Jag tänkte på vad som hade hänt tidigare. Jag förstår verkligen inte hur någon någonsin vilja skada Mary. Världens snällsate tjej, hon skulle göra något för att skada eller såra någon! Jag blev arg bara av tanken. Jag kände en stickande smärta i min hand, och såg att blodfläckarna sakta men säkert blev större och större genom bandaget. Jag försökte tänkta på något annat än vad de där killarna troligen tänkte göra med Mary, jag gick bara runt och var arg, och jag var inte den killen som gick runt och var arg. Jag gillade att vara glad. 

Min mage kurrade och jag öppnade kylskåpet för att se om det fanns någon jag kunde äta. Ingenting. Jag fick väll helt enkelt gå och handla när Mary vaknade, jag ville inte lämna henne ensam.

Som om hon hade vetat vad jag tänkte kom hon in i köket. Hennes hår var ruffsigt och och hon gäspade stort. Vacker.

-Hi. log jag.

-Hi. svarade hon och log. -I'm sorry I fell asleep.

-No, it's okay! It was quite nice to have a cuddle with you. sa jag och log stort. Det var ju sant. Mary log och rodnade. Jag gick fram och omfamnade henne. Hon såg upp på mig och vi kysstes. Jag förstår inte vad hon gjorde som gjorde mig så galen i henne. Hon var helt fantastisk. Jag föll för henne.

-You wanna go and buy some food?

-Can you do that? I mean, won't there be a lot of fans? undrade hon osäkert.

-Maybe, hopefully not. But I want to go to the store, sometimes you can get a bit worked up about never having to do something.. So I think it's nice to do the normal things that I found boring before. sa jag och hon log mot mig.

-That's understandable!

Vi bestämde oss för att gå till närmaste affär och handla. Exakt vad vi skulle handla hade vi inte bestämt, men eftersom vi båda var riktigt matvrak så kunde det nog bli en del..

Jag tog på mig en keps och solglasögon, och jag rådde Mary att göra detsamma. Jag ville verkligen inte bli igenkänd idag och om jag skulle bli det så kunde det bli en massa drama och rykten över att Mary var med mig. Det var inte rättvist mot Mary.

-Is it hard to always have to dress up like this just to go out and buy some milk? frågade hon medan vi gick ner för gatan. Jag tittade ner i marken när jag gick, jag kände Marys blick på mig.

-Well.. Yes. Sometimes it can be really fun to meet fans, but sometimes I'm just really tired and I don't really don't want to draw much attention to me. There is also always paparazzi everywhere to take pictures of you so you have to look kind of good everytime you go out. It's the dark side of what I do and I love what I do, so I'd rather have to put on sunglasses everyday than not be with my four bestfriends and do what I love. I'm truly blessed that I get to live my dream, so if that's what i have to do, I'll do it!

-I'm glad you get to do this. You really deserve it.

Jag såg på henne. hon log ömt mot mig och jag besvarade leendet.

-Thank you.

___________________________________________________________________________________________________________

Ok, hörni jag vet att det här inte är långt och allt det där, men jag har inte haft tid! Imorse(klockan 6) köade jag utanför 1D Word och imorn åker jag til fjällen. 

Var det nån annan som var på 1D World idag? Vad köpte ni? Jag köpte en One Piece, men storlekarna var jättesmå så jag måste byta :/

Amanda kommer uppdatera under lovet, eftersom jag åket ill fjällen och åker skidor. Jag kanske kan försöka skriva lite! 

Kram, Alicia

Mary

Nu måste jag bara gå lite också, i regnet. Niall bor ju inte granne med busshållsplatsen. 

Fast jag älskar naturen. 

Jag går förbi ett gäng med killar och en av dom skriker högt till mig.

-WHERE ARE YOU GOING?Jag vänder mig om och ser dom stå där och flina. 

-What's so funny? frågar jag dom, jag har världens stelaste blick och jag tänker inte ändra på min blick.

-You. Säger killen som skrek åt mig förut. Han börjar gå emot mig, men jag står kvar och kollar på honom med en konstig blick. 

-You're so gorgeous! Sägar han och tar sin hand genom mitt hår. Det är först då jag förstår att han är knäpp, sådana killar är läskiga. Nu ska jag stoppa honom!

-What the hell do you think you're doing with me? Skriker jag åt honom, jag har säkert massa uppmärksamhet av alla på gatan. Men jag bryr mig inte.

-I'm sorry, I think... Säger han och kramar om mig hårt. Va fan håller han på med?!

-DON'T TOUCH ME! Säger jag högt, han blir förvånad men han släpper mig inte.

-Come with me, you will have a good time with me! Säger han och ler på ett läskigt sätt, sedan tar han tag i min hand och drar med mig till hans killgäng. 

-Hello beautiful little girl! Säger en annan i killgänget.

-She's mine!!! Skriker han som håller i mig i handen. Nej, nu ska jag fan inte vara kvar med dom. Jag börjar slita och dra, men det är hopplöst. Jag sliter och rycker ännu mer, och på något sätt så sliter jag mig loss Jag börjar springa mot Niall's lägenhet. Men den där killen springer efter, resten av killgänget följer med. 

Jag springer, väjar för massa tanter och gubbar.

Till slut kommer jag fram till Niall's lägenhet, jag kollar bak samtidigt som jag springer. Dom är nära nu!

Jag skynder mig öppna dörren. När jag öppnat dörren stänger jag den fort och håller för, han försöker få upp dörren och till slut får han upp den. Jag börjar springa snabbt upp för trappen.

-NIALL! OPEN THE DOOR! NOW!!! Skriker jag samtidigt som jag gråter. Tårarna bara rinner, men killen har fått tag i mig. Jag håller i mig i räcket till trappen. 

Niall öppnar dörren och blir förvånad.

-Liam!! HELP ME! Skriker Niall till Liam, tårarna rinner. 

Liam kommer springande, och fattar direkt ett beslut om att han ska försöka slå ner killen. 

Niall försöker trösta mig, men det funkar inte. 

Niall

När jag hör Mary ropa efter hjälp skyndar jag mig ut i trapphuset. Jag ser en kille som försöker ta med Mary någonstans, jag ropar på Liam på en gång medans jag försöker sparka killen på smalbenet samtidigt som jag tröstar Mary.

När Liam kommer fattar han beslutet om att slå ner kille, undra om han lyckas. Killen är dubbelt så stark som Liam, fast Liam är också stark. 

Killen skriker högt att vi ska släppa henne annars dödar han henne. Men Liam slår till killen i magen, killen ramlar ihop på marken. 

Mary gråter jätte mycket och jag kramar och henne och tar med henne in i lägenheten. Liam stannar där ute och ringer polisen och ser till så killen inte hinner iväg. 

-What did happen? frågar jag Mary och försöker fortfarande trösta henne. 

-He came when I went to you and he hugged me and said I was wonderful! I-I was soo scared all the time. I don't know what I would do without you guys. I love you so much! sa hon och kramade mig hårdare, fast det var ändå en bra kram. 

-It's over now, tomorrow he will be in the jail. I wish. 

Jag pussar henne på kinden och trycker hennes hår.

-It's okay now..

-No Niall, it's not. He's not going to be in the jail tomorrow. Hon ryser till när hon säger det, jag förstår henne.

-Maybe, maybe not. But I'm alone in my apartment tomorrow.

-I see..

_____________________________________________________________________________________________________

Egentligen skulle Alicia skriva detta kapitel, men det blev något krångel med hennes internet så allt försvann. 

Men nu skrev jag det :)

Vill också säga att jag inte hunnit skriva nå under lovet. Jag kommer kunna skriva några gånger i veckan, för jag sitter inte med stora högar av läxor i skolan.

Glöm inte kommentera ;) 

Jag vaknade av att in telefon vibrerade. Jag tog upp den och öppnade meddelandet.

Morning ;) What do you wanna do today? xx

Det var från Mary. Jag satte mig upp och kollade på klockan. Hon var 09.53 Jag skrev ett svar.

Goodmorning ;) Movies at my place? I´ll text you the details. xx

Jag sträckte på mig och gick till min garderob för att ta fram kläder. När jag hade klätt på mig gick jag ner till köket för att ta fram frukost. Bröd, ost, smör, juice.. Ja, allt som amn åt till frukost. Jag var alltid väldigt hungrig på morgonen och jag visste inte varför. Fast i och för sig så var jag ju alltid ganska hungrig. Men på morgonen var det alltid värst. 

När jag tog fram ett glas att hälla juicen i, så råkade jag tappa det och tusentals glassplittror flög ut över hela köksgolvet. Jag suckade och gick försiktigt för att hämta sopen. När jag var tillbaka i köket började jag med att ta de största bitarna och lägga dem i min hand.

-Woah, what happend in here? sa Liam. Jag hade helt glömt att han hade sovit på soffan så han skrämde mig. Jag vände mig snabbt om och, klumpigt av mig, kramade glaset i min hand. Jag kände stinget av smärta och tittade på min hand. Det droppade blod ner på golvet från handen. Jag såg på Liam.

-Oh god, here, let me help you. sa han och tog en kökshanduk.

Efter ett tag var min hand inlindad i plåster och bandage. Mary skulle komma efter lunch. Jag hade erbjudit henne skjuts men hon ville hellre åka själv.

Mary

Jag hade precis ätit en macka till lunch, jag var otroligt nog inte speciellt hungrig. Så jag bytte om från min pyjamas till lite myskläder, vi skulle ju bara titta på film. Jag gick till min garderob och tog fram en stickad tröja och ett par tights. Jag sminkade mig lätt med mascara och sprayade Justin Biebers parfym 'Girlfriend' över mig. Sen gick jag ner till köket, skrev slarvigt en lapp till mina föräldrar om att jag gick ut och gick sedan till hallen. Jag hade en liten svart väska med mig. Jag la ner nycklar, pengar och hörlurar. Jag tog på mig mina Toms och öppnade dörren. Sekunden jag kom ut ur huset började det att ösregna. Konstigt, det hade inte varit ett moln på himlen för en halvtimma sen! Jag suckade och backade in i huset igen. Jag bytte ut mina Toms mot mina röda Hunter stövlar och ryckte till mig min svarta regnjacka.  (outfit). Jag tog ett paraply och började gå mot busshållplatsen. Även fast regnet öste ner så var det inte särsillt kallt, jag knäppte upp regnjackan.

Jag tryckte in hörlurarna i öronen och tryckte på play. Låten som kom på var 'How To Be A Heartbreaker' av Marina and the Diamonds. Bussen var försenad och kom efter tjugo minuter istället för fyra. Som vanligt satte jag mig längst bak. Min telefon ringde. Det var Mika.

-Hey Mika.

-Hi. What´s up?

-Erhm, I´m going over to a friends place. You?

-Woah. Wait a sec. You have other friends than me and Charlie? frågade han och skrattade. Jag skrattade också.

-Well, yes. In fact I do. Hi´s name is Niall and he´s friends with Dani.

-Oh. 

-Yeah. And I went on a date with him yesterday.

-AND I DIDN´T KNOW? Well, you´re a horrible best friend! i have to meet him, make sure he won´t hurt you or anything.

-Oh no, not you too! Dad talked about that with him yesterday and it was SO EMARRASING! sa jag och försökte tränga bort de pinsamma minnena från igår. Mika bara skrattade.

-Haha, well I guess I don´t have to do that then. But I want to meet him!

-Yeah, sure. I have to go now. I´m here.

-Okay, love you.

-Love you.

Jag la på och gick av bussen.

________________________________________________________________________________________________

Sorry för att det tog lite lång tid! Men nu är det här :)

Jag vet inte hur uppdateringen från mig kommer bli under jul, jag vill ju vara med mina vänner och släkt nu under glädens högtid :) Men vi får se!

KRAM Alicia

Niall

Jag lämnade Mary och sedan åkte jag hem till mig. Liam ska sova hemma hos mig, det var bara för att han ville veta hur det varit på dejten.

-I'm home! Skrek jag till Liam samtidigt som jag gick in i vardagsrummet, där satt han.

-Yes! How was it? Frågade han nyfiket och log.

Jag satte mig ner bredvid honom och började berätta. Jag berättade att jag hämtat henne, vi körde till resturangen. Vad vi beställde, lite vad vi pratade om och sist men inte minst....kyssen. 

-Great! She is in love with you, and you're in love with her! Perfect! You'll be a perfect couple!

-Thanks! Sa jag till Liam

-I'm tired, going to sleep, goodnight!

-Goodnight!

Jag gick in i mitt rum, bytte om och la mig i sängen. 

Imorgon ska jag väll inte göra något speciellt? Jag kan ju fråga Mary om hon vill hitta på något!

"Hello beautiful! Do you want to hang out with me tomorrow? :) xx"

Jag gick in på twitter och såg att jag hade några nya följare. Mer fans, härligt! 

Jag skrev en ny tweet. 

"I had a great night with my friend, thank you :)" 

Snabbt kom det in massa tweets till mig.

"who? :D I love you niall"

"I love you"

"Come to Norway soon! <3" 

"Who is your friend? Liam? :D"

Det plingar till i min mobil. Jag går in på mina meddelanden, och börjar läsa vad Mary skrivit.

"I would love to! :) xx goodnight"

Jag började genst knappa in ett svar med leende på läpparna.

"Text me in the morning! :) <3"

"Yes, bye <3"

Jag la ifrån mig min mobil, och släkt min lampa.

Nu är det natt och jag ska sova.

_____________________________________________________________________________________________________

Hej! 

Jag har inte skrivit på jääääätte länge, buhu :(

Men här har ni ett kapitel från mig! :)

Pussssss

//Amanda

Niall

Jag öppnade dörren åt Mary och vi gick in i restauranten. Jag hade ringt restaurangen innan och undrat om de kunde stänga den, det hade dem gått med på för en liten summa pengar, så det var bara vi och hovmästaren där inne. 

-Mr. Horan?

-That´s me. svarade jag honom. Han nickade åt oss och började gå in i restaurangen. vi följde efter.

Mary

Hovmästaren gick långt in i restaurangen, när vi var längst in och jag inte trodde man kunde gå längre, så öppnade han en dörr och började gå upp för en trappa. Jag tittade på Niall med en undrande blick, men han log säkert så jag litade på honom. 

Trappan slutade utomhus, på ett tak. Jag såg mig om. Vi stog på ett tak med utsikt över London. Till höger fanns ett litet bord med två stolar. Det var dukat riktigt fint på bordet med ljus, bröd, talrikar, bestick och glas. 
Jag log. Vi gick till bordet och Niall drog ut stolen åt mig. Han var verkligen en gentleman!

-Niall, this is beautiful!
-Thank you! sa han och skrattade lite.

Hovmästaren gav oss menyer och vi öppnade dom. Det fanns allt! Kött, fisk, kyckling, skaldjur. Jag kunde inte bestämma mig.
-What are you having? frågade han och såg mig i ögonen.
-I don't know, I can' decide. What are you having? sa jag och ryckte på axlarna.
-I think the steak, you should have that one too. It's really good! 
-Okay, I'll take it.

Vi beställde och började prata. Jag såg att han var nervös, men jag tror jag var mer nervös. 
-Have you lived in London your whole life? frågade han mig. Jag skakade på huvudet och sa:
-No, we moved here when I was five. 
-Where did you live before?
-Essex.
-Oh! I've been there a few times. My mate Olly is actually from Essex!
-Olly Murs? 

Kände han Olly Murs? Jag älskade Olly! Jag hade röstat på honom minst tio gånger varje vecka när han var med i the X Factor!

-Yes?
-I love him! I voted for him when he was on the X Factor!
-You do? Would you like to meet him sometime?
-I would love to! sa jag och log stort. Niall var den bästa killen jag någonsin hade träffat! Han kände Olly Murs, och så var han ju faktiskt helt fantastiskt otrolig bara som han var.
-So did you vote for us when we were on the the X Factor? undrade han nyfiket. Jag rodnade och såg ner i bordet.

-Uhm.. no. I didn´t really like you at first because I was never a big fan of boybands. Not Westlife or Take That. I just thaught that you were gonna be another boyband, not One Direction. But oh so wrong I was!

Han log mot mig.

-So do you like our music now?

-Yes! I really like the new album.

-Wich song do you like the most?

-Uhm.. It has to be Little Things, Last First Kiss or Back For You!

-Last First Kiss is my favourite too! 

En servitör kom in med maten och vi högg in. Vi pratade om allt möjligt och snart var det ingen mat kvar på tallrikarna.

-I love the fact that you eat as much as I do.

-Well, I´m glad you like that.. Skill? sa jag och han skrattade.

-Yeah, it´s definetly a skill!

Vi beställde in efterrätt och när den var uppäten gick vi till räckt på taket och såg på utsikten. Ingen av oss sa något, men det var ingen pinsam tystnad. Det var en skön tystnad. Jag tittade på Niall. Han märkte direkt och såg in i mina ögon.

-Mary?

-You know, I really like you..

-I like you too.

-I wanted to ask you something..

-Yes? undrade jag och han log. Han lutade sig närmare mig och jag log smått. Jag kände hans andetag mot mitt ansikte och såg in i hans ögon.

-If I could do this..

Han lutade sig den sista centimetern och hans läppar trycktes mot mina. Det var som om hela världen stannade. Jag fick fjärilar i magen.

Jag la mina händer bakom hans nacke och hans händer var redan på mina höfter. Hans bröst mot mitt. Dt kändes som om vi stod så i en evighet, men allt för snart drog vi oss undan.

-Wow. sa han och log. Jag log tillbaka.

-Yeah. Wow.

Av någon anledning tittade jag på klockan och såg att hon var halv elva.

-I really don´t want to leave.. But I have to be home in half an hour.

-Of course. I´ll drive you.

Vi gick ner för alla trapporna igen, men den här gången hand i hand. Jag log åt tanken att jag precis hade varit på dejt med världens finaste och underbaraste kille, Niall Horan. 

I bilen på vägen hem till mig pratade vi och allt och ingenting. När hans bil var parkerad utanför mitt hus öppnade han dörren för mig och jag gick ur bilen. Han följde mig till dörren och jag vände mig om. 

-Thank you for taking me on this date.

-Well, thank you for coming.

Jag log och kysste honom. 

________________________________________________________________

Efterlängtat kapitel? Jaja, kommentera på ;)

Alicia xx

Mary

Jag la ner mascaran och lyssnade. Niall var här. Jag visste att pappa, löjlig som han var, ville prata med Niall innan vi åkte så jag behövde inte skynda mig. Jag tittade mig i spegeln, bättre än jag trodde! Jag tog min väska och la ner min iPhone, mina nycklar och pengar. Det hade varit tyst där nere i tio minuter så jag antog att pappa och Niall pratade.. Jag suckade. Jag hade alltid trott att det var bra att ha överskyddande föräldrar, men det var ju pinsamt. Jag tänkte ite mer på det, för det hade börjats prata där nere nu. Jag tog mig en sista titt i spegeln och öppnade dörren. Det tystnade när jag gick mot trappen. Jag tog ett djupt andetag och gick ner för trappen. För varje steg såg jag hur Niall leende blev större och större. Wow, han kanske verkligen gillade mig. 

-Hi. sa jag när kom ner för trappen. Niall såg fortfarande in i mina ögon med världens största leende. Han skakade på huvudet och andades igen.

-Ehm.. Hi.. You look beautiful!

-Thank you Niall! You look very handsome. sa jag och han log, rodnade lite.

-Well, you kids better be going. sa pappa och jag nickade. Niall öppnade dörren åt mig och jag gick ut. Innan han stängde dörren igen hörde jag min sjukt pinsamma pappa flika in:

-Oh and Niall, have her home by eleven?

-Of course sir. 

Jag suckade och väntade in Niall. Vi tyst bort mot hans bil(återigen låtsas vi att han har körkort), och han öppnade dörren för mig när vi var framme. Han gick runt och satte sig i förarsätet. Vi började köra, vart visste jag inte.

-So, where are we going? frågade jag nyfiket.

-You´ll see. It´s a suprise.

Efter ett tag saktade vi in framför en liten restaurant. Vi var på bakgatorna i London. Utanför restauranten var det marschaller utsatta. 

Innan jag hann reagera var Niall utanför min dörr och höll upp den. Jag log tacksamt mot honom och vi gick in i restauranten. 

___________________________________________________________

En kortis. Kommer inget från mig imorn, men kanske från Amanda :)

Ok, så idag loggade jag in som vanligt och märkte 13 NYA KOMMENTARER?! Blev skitglad! Men sen såg jag att det var en som hade kommenterat alla 13 kommentarer. JoJo. JoJo, jag vet inte vem du är, men du är en gåva från Gud eller nått. Asså, JoJo är den enda som kommenterar nuförtiden! Snälla hörni! :)

Vi ses, hörs och allt sånt <3 Alicia

Niall

Idag var det fredag. Det var dagen då jag skulle på dejt med Mary. Jag var sjukt nervös och jag visste inte vad jag skulle göra. Klockan var åtta och det var elva timmar innan jag skulle hämta henne. Igår hade hon sms:at mig och sagt att hennes pappa ville prata med mig innan också, så jag skulle komma en halvtimma tidigt. Det hade gjort mig ännu mer nervös. Varför ville han prata med mig? Tänk om han inte gillade mig? Jag menar, det skulle ju vara ett problem! Jag hade planerat att fortsätta dejta Mary, kanske att bli hennes pojkvän?  Det skulle vara helt fantastiskt. Att få träffa henne varje dag, att få kyssa henne varje dag och att få kalla henne min. Jag blev förvånad på mina tankar. Jag hade aldrig tänkt såhär mycket på en tjej förut. Fast iförsig så hade jag aldrig träffat en tjj som Mary förut. 

Jag var låg kvar i sängen i flera timmar, vi hade en ledig dag idag. Vid tre-tiden skulle Harry och Liam komma över och hjälpa mig välja kläder. Zayn skulle vara med Perrie och Louis med Eleanor. Liam skulle egentligen vara med Danielle men hon skulle tyligen vara hos Mary innan och hjälpa henne. Jag visste att tjejer normalt tog mycket längre tid på sig än killar när det hade med kläder att göra, men jag skulle nog ta lika lång tid på mig. Så nervös var jag. Om jag förstörde det här skulle jag aldrig förlåta mig själv.

Jag bestämde mig för att ringa Liam, kanske var han också vaken.

-Hello? sa han, bra. Han var inte nyvaken, det lät i alla fall inte som det.

-Liam! It's Niall!

-Hey man! Why are you up at this time?

-Oh you know.. I´m just really nervous..

-It´s gonna go great Niall! Don´t worry! 

-yeah.. Do you wanna come over?

-sure, Danielle just left. See you in fifteen minutes?

-Sure, see you bro.

-Bye.

En kvart senare var Liam hemma hos mig. Vi satt och spelade på mitt Xbox när det ringde på dörren. 

-I´ll get it. muttrade jag och gick bort till dörren. Jag öppnade och Harry gick in i lägenheten.

-Hey.

-Hi, I thought I´d come early. sa han ch tog av sig sina skor. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss bredvid Liam. Vi tiurades om att spela. 

Några timmar senare

Vi hade bara suttit och spelat hela dagen. Harry och Liam hade försökt att prata med mig om dejten med Mary, men jag hade bara skjutit undan det.. Jag viste inte hur jag skulle agera. Det a

var så konstigt, jag hade aldrig i mitt liv varit såhär nervös förut. Jo, på första live showen på X Factor, men det var en annan sak. Det var svårt att förklara hur jag faktiskt kände så jag försökte att inte tänka på det. 

Jag låste upp min mobil och såg på klockan. 12.19

-Okay guys. You need to help me with what I should wear! sa jag och de pausade spelet.

-Really? 

-Really.

Vi gick in i mitt sovrum och fram till garderoben. Det var en walk-in-vloset, så vi gick alla in och började rota bland mina tröjor och skortor.

-Do you know what she´s going to wear?

-I have no idea.

-Well, it´s a bit tricky then. sa Liam och Harry nickade. Vi stod och letade ett tag, och efter ett tag tog Liam fram en vit skorta. Jag nickade accepterande. Harry höll sedan fram svart-brun kofta. Jag tog fram ett par jeans och

-Just.. Keep it simple. sa han och log svagt mot mig.

-Yeah. Good idea. Thanks guys!

Några timmar senare var det dags att hämta Mary. Jag, Liam och Harry gick ner tillsammans men utanför porten gick dom till Harrys bil och jag gick till min.

Jag satte mig i bilen och började köra (vi säger att Niall har körkort). Jag kramade ratten hårt när jag parkerade framför hennes hus. Det var ett ganska stort hus, två våningar. Det lyste i alla fönstren och jag såg människor i köket. En man, en kvinna och en tonåring. Han såg ut att vara några år äldre än mig. Jag gick ut ur bilen, gick fram till dörren och tog ett djupt andetag. Jag ringde på klockan. Efter några sekunder öppnade mannen jag hade sett i köket, Marys pappa.

-Good to see you again Niall. sa han och räckte fram handen. Jag tog den och log.

-Good to see you too Mr. Charton.

-Come in! sa han och jag stängde dörren efter mig. Bakom honom stod en liten kvinna och en lång kille. Marys mamma och bror, gissade jag.

-Nice to meet you Mrs. Charton! sa jag och log mot henne. Hon tog min hand och log tillbaka.

-Hi, I´m James. sa brodern och räckte fram sin hand. 

-Hey, Niall. Nice too meet you.

-Nice too meet you. sa han och vi tog i hand.

-So Niall, can I have a word with you? frågade Mr. Charton och jag nickade nervöst.

-Oh Mike, you´re scaring the young man! sa Mrs. charton och log mot mig. 

-No, don't worry Niall! I´m not one of those overprotective phycos that most of the teenage girls have in movies! 

Jag följde efter honom in i vardagsrummet. Vi satte oss ner i soffan och jag knäppte nervöst händerna framför mig.

-I just want to ask you one thing Niall. 

-Of course.

-Well, I know you´re in a band, One Direction right? And I know that you have a lot of girls that would kill to date you. You could practicly have any girl in the world! So, i guess my question is, are you serious with Mary? 

-Yes Mr. Charton. I know that most people probably think that we date girls all the time. But the truth is, I haven´t had a girlfriend in a very long time. And I´ve never wanted one, because I hadn´t met the right person, because I hadn´t met Mary. Mary is the most incredible person I´ve ever met, and I hope the whole girlfriend-situation changes now.I would never hurt her.

Mr. Charton verkade nöjd med svaret så han skakade min hand för andra gången ikväll och log tacksamt mot mig. Det kändes bättre nu, jag var inte lika nervös längre. Det kändes som att Marys pappa litade på mig nu. Vi gick ut i hallen igen och vöntade på att Mary skulle komma ner. Jag stod och pratade med James när hon kom ner för trappen. Det var som i en sån där täntig amerikansk film när det var skolbal. Men det kändes inte det minsta töntigt. Allt gick i slowmotion. Hon kom ner för trappen i en vacker klänning, vit kavaj och högklackade skor. Jag hade aldrig i mitt liv sett en vackrare människa.

___________________________________________________________________________________________________

Naaw eller hur!!

Sorry för att det tog lite tid! Men eftersom det är sista veckan innan jullov(YAAAAAYY) så måste jag göra en massa så jag får bra betyg :D heh. Jag vill hellre skriva ett långt bra kapitel än ett jkort trkigt kapitel, eller vad tycker ni?

Kommentera på nu! Det blir så mycket roligare då! <3

Alicia XX