-So what happened? Did you find out what happened to you in my appartment? frågade han med en ledsam blick. Jag nickade.

Jag hade drömt om hela händlesen på sjukhuset i Sverige. Sen hade jag berättat allt för en psykolog som läkarna hade tvingat på mig.

-I dreamed about it when I was in Sweden again. I dreamed that I was in the livingroom. And someone knocked at the door. Of course I was planning to open it so a walket there, but before I hade opened the door a girl stood in front of me. I asked who she was. She just smiled and stepped closer to me. sa jag men knde inte fortsätta. Det var svårare än jag hade trott. Louis märkte det, och som den otroliga killen han var så la han sin hand på min och log mot mig. Jag log tillbaka, tog ett djupt andetag och fortsatte.

-I didn´t see it at first, but she had a candlestick in her hand. She slaped me, and said "I think you already now this, but you dont deserve him. You´re not pretty, you´re not smart. You´re nothing. So I want you to leave, and never come back. Because he deserves better than you". Then she slaped me so hard that I fell to the floor. After that she hit me with the candlestick in the back of my head.

Louis hade nu släpte flera tårar som hade landat på bordet. Jag hade tårar i ögonen.

-So it was a fan? frågade han med ilska i rösten. Jag nickade och kände hur en tår rann ner för min kind. Han kramade min hand hårdare. -Elise, I´m so sorry!

-It wasn´t your fault!

-Yes it was! If I wouldn´t have been famous this wouldn´t have happened to you! sa han och höjde rösten. Några tittade nu på oss och jag var förvånad. Jag hade inte sett den arga sidan av Louis förut. Jag blev nästan rädd.

-I´m sorry.

-Let´s go home. sa jag och han nickade. Vi tog Louis' pizza och började gå hem till mig, eftersom jag bodde närmast.

Vi sa ingenting på vägen.

Louis

Vi gick upp för trappan i huset. Hon knackade på dörren och Lea öppnade. Först tittade hon på Elise, sen på mig, och sen tillbaka på Elise. Hon sa ingenting, bara backade in i hallen och släppte förbi oss.

-Can I talk to you Elise? frågade hon när vi var påväg in i ett rum som såg ut att vara rummet där de sov. Elise nickade och vände sig om mot mig.

-You can go to our room, I´ll be there in a second. sa hon och log mot mig. Gud vad jag ade saknat det leendet. Jag gick in i rummet och satte mig på skrivbordsstolen.

Jag hörde att de mumlade om något därute och sen hörde jag att Elise' steg riktades hitåt.

-And no funny buissness! hörde jag Lea ropa med glad ton. Elsie skrattade till, jag med.

-Promise!

___________________________________________________________________________________________________-

Jaa.. Inte så långt, och säkert ett av de tråkigaste hittils.. -.-

Har en idé, ni vet ju att man kan lägga in små biler lixom i början av kapitlet? Har funderat på att göra det, vad tycker ni?
KOMMENTERA PÅ! <3