Niall

Det har gått två veckor sen intervjun kom på tv och alla fick reda på mig och Mary. Jag vet att hon har fått mycket hat, jag har fått för att skaffat en flickvän. Helt ärligt förstår jag inte. Fansen säger att de stöttar oss genom allt, men så fort någon av oss får en flickvän eller ryktas ha en flickvän, eller helt enkelt umgås med en tjej, så blir de galna och skickar hat till både oss och tjejen. Majoriteten av fansen är de bästa fansen som finns och stöttar och faktiskt hela tiden och jag kommer för alltid älska dem, men de som skickar hat och blir avundjuka blir jag bara arg och ledsen av. Hur kan de bli avundsjuka på någon som de inte känner? Även om jag vill vara vän med alla fans, så går inte det. De känner inte mig i verkliga livet, de vet ju inte säkert att jag är mig själv i intervjuer och på konserter, det är jag, men de vet inte det. De har en bild av oss. Att vi är perfekta och deras drömkillar, men så fort vi gör någonting som dem inte gillar eller inte passar deras bild av oss blir de arga på oss. 

Det hat hänt med alla oss. Louis och Eleanor för båda mycket hat varje dag. Dessutom har dom ju allt det här om Larryhela tiden. Kan folk bara inte fatta att de bara är vänner. Zayn och Perrie får mycket hat också. Liam och Danielle fick jättemycket hat. Jag vet inte säkert varför de gjorde slut, Liam blir så ledsen varför gång vi pratar om Danielle, men jag tror en stor anledning var hatet och att hon inte orkade med det längre. När Harry och Taylor var ihop blev det kaos. Det känns som samma sak händer med mig och Mary. 

Jag har försökt att prata med henne om hatet, och frågat henne hur hon känner men hon viftar alltid bort det. Hon byter samtalsämne eller säger att det är okej och att allt går bra. Hon säger att hon inte låter det påverka henne, men jag ser hennes reaktion varje gång hon får mentions. Det är som att hon blir orolig och ledsen direkt. 

Nu sitter jag i bilen och är påväg hem till henne. Jag parkerar bilen och låser den innan jag joggar in i byggnaden. jag tar hissen upp till hennes våning. När jag kommer till hennes dörr bryr jag mig inte om att knacka, jag har varit här så många gånger och jag tror inte det gör någonting för Mary. 

-Babe, I'm here! Where are you? ropar jag medan jag sparkar av mig skorna. Jag tar med mig påsen med chips och Coca Cola jag har köpt med mig och går in i lägenheten.

Jag hör prasslande med papper och tysta snyftningar från vardagsrummet. Jag blir orolig och går snabbt dit. Jag möts av Mary som sitter i soffan med sin laptop framför sig. Hon har röda och svullna ögon, det liigger blöta pappersnäsdukar på bordet framför henne. När hon ser mi blir hon snabbt tyst. Hon torkar snabbt bort tårarna och samlar ihop näsdukarna. Hon stänger sin laptop och går snabbt förbi mig.

bajs

-Mary? Baby, are you okay?

-Yeah, I'm fine. Everythings fine. Säger hon med tjock röst  och jag hör hur hon håller tillbaka tårarna. Jag vänder mig om och går efter henne till köket. Hon kastar allt papper och tar fram ett glas. Hon fyller det med vatten och dricker snabbt upp allt. Jag sätter ned påsen på matbordet, sen ställer jag mig bredvid henne och rör hennes axel i ett försök att lugna ner henne.

-Mary, why are you crying?

Hon svarade mig inte.

-Mary? 

Jag försökte vända henne mot mig men hon stod kvar.

-Mary, answer me! You're worrying me! 

Hon satte ner glaset i diskhon och kollade på mig. Det gjorde ont att se henne såhär. Hennes hållning var ihopsjunken, hennes ansikte rött av allt gråtande och hennes blick sårad. Jag ville bara veta vad som hade hänt.

-What happened?

-Nothining. It's just.. Some people tweeted me some stuff, and it got to me a bit.

Hat. Jag visste det.

-Oh my god. What did they write?

-Same old. That I don't deserve you, comments about how I look and things like that.

-Babe. Never listen to them. They're just jealous because you're so damn beautiful and I'm in love with you! You shouldn't even pay attention to them!

-But maybe they're right? Maybe I'm not worthy you? I mean you're amazing and-

-No Mary, you're amazing! avbröt jag henne. Sen gav jag henne en puss på munnen och kramade henne länge.

-Are you okay now? I really don't want you to think about all the things they say, they're just trying to get our attention! 

Vi satte oss i soffan och satte på TV:n. Hon satte sig bredvis mig men jag drog upp henne i mitt knä  och pussade henne på kinden.

-Why didn't you want to tell me? When I came here?

-I don't know really. svarade hon. Hon mötte inte min blick, hon bara såg ned på sina händer i sitt knä.

-I guess I didn't want to show you that I'm weak.

-Darling, you're not! I'm so impressed with how you haven't broke down earlier! When I got hate the first time I was a mess! You're so so strong.

-But I'm not! I've cried many times over the stuff they write! You just haven't been here..

-Baby, please tell me when it gets to much! I hate when you're sad. It broke my heart when I came in and you were crying! I'm here for you, you know that.

-I'm sorry.

-Don't be sorry. Just tell me next time, okay?

-Okay,

-Promise me.

-I promise.

Resten av kvällen åt vi snacksen jag ahde köpt med mig och kollade på filmer. Film efter film efter film, ända tills Mary somnade i min famn. Då bar jag försiktigt in henne till hennes säng och tog försiktigt av hennes tröja och byxor, sen stoppade ner henne. Sen gick jag ut till vardagsrummet och gjorde iordning lite. Jag gick sen in till sovrummet, tog av mig min tröja och byxor och lade mig sedan bredvid henne. Jag gav henne en lätt puss på kinden och somnade sedan med henne i min famn.

_________________________________________________________________________________________________

Äntligen! Äntligen har jag hunnit skriva ett nytt kapitel! Jag ber så hemskt mycket och ursäkt, men jag har haft fullt upp! Sjukt mycket läxor ända tills skolan slutade och direkt veckan efter började jag jonba! Jag ska jobba i tre veckor framåt men jag ska försöka skriva så mycket som möjligt! 

Släng gärna in lite kommentarer om vad ni tyckte om kapitlet och vad ni vill ha mer av i framtiden! 

Alicia x

Jag sa hej till de andra killarna och satte mig ner.
-How are you guys? Frågade jag och alla vände sig mot mig.
-Great!
-Okay thanks.
-I'm good.
-Good!
-Great! How are you princess?
Jag rodnade lite åt att Niall kallade mig 'princess', men log åt honom.
-I'm good actually, I never thought I'd say this but I kinda miss work..

Det gjorde jag faktiskt. Jag saknade att stå på scenen med allas ögon på mig. Skönt att jag skulle tillbaka imorgon kväll.

-I can understand you. You're a singer and dancer, you do the same thing as we do. I miss working when I'm at home, even if it's nice to take a break. sa Zayn och log svagt mot mig. Jag log tillbaka och nickade.

Vi kom snart fram till ett industriområde. Paul stannade bilen utanför en stor vit byggnad. Skulle fotograferingen vara här inne? Jag gick ur bilen och snart kom Niall ut och la armen runt min midja. 

-You look a bit.. sceptic? sa han och skrattade lite åt mig. Jag rykte på axlarna.

-I just never thought that a photoshoot could be inside of a building that looked so.. trashed?

-Well trust me, it looks a lot better inside. It's just placed here so that it's hard for fans and the media to know where to find it.

-Oh.

Jag och Niall sprang ifatt de andra killarna som redan hade gått in genom en tung svart dörr. Insidan av det stora vita, smutsiga huset var en överraskning. Det var fräscht. Vita väggar, rack med kläder och lite längre bort et stort vitt skynke som hänge från taken. Eftersom det stod en kamera framför så gissade jag att det var där de skulle fotas. 

Jag följde efter killarna in i deras omklädningsrum, men när alla började ta av sina tröjor och byta om så kände jag att det var dags att gå därifrån. Jag kände att jag rodnade.

-Okay, I'll go outside. 

Niall såg mina röda kinder och skrattade tyst.

-Bye babe. sa han och pussade mig på kinden.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag satte mig bara på en soffa utanför deras omklädningsrum. Jag kollade snabbt på Twitter och Instagram och sådär. Jag hade fått en massa nya följare och en massa mentions. Intervjun där Niall avslöjade att vi var ett par skulle komma ut ikväll, så jag antar att det bara var början.

Jag blev avbruten av en ljus röst.

-Are you Mary?

Jag tittade upp och såg en ljushårig kvinna i 30-årsåldern. Hon hade ett barn på höften.

-Ehm, yeah. That's me!

-Hi! ! I'm Lou, the boys' stylist!

-Oh, hi! sa jag och ställde mig upp. Jag skakade handen hon höll ut mot mig. 

-This is Lux, my babygirl. sa Lou och pekade på en trött liten tjej på hennes höft.

-Hi Lux! sa jag och försökte hälsa på henne, men hon gömde sig i Lou's axel.

-She's a bit tired.. So, do you want to follow me to make up?

-Sure!

Jag földe efter Lou till ett mycket större rum än killarnas omklädningsrum. Där inne fanns en massa smink, hårprodukter och accesoarer. Wow. Och jag som hade trott att bara tjejer använde sånt här.

-Wow. This is a lot of stuff! Do you use all of it?

-No! I only use the foundation and the powder and stuff is the have breakouts och something like that. If something needs to be covered up.

-Oh.

Jag hängde med Lou och lekte lite med Lux innan killarna kom in. Alla hade smoking på sig. De såg väldigt bra ut, speciellt Niall.

-Hey.

-Hey, you look good! sa jag till honom när han kom fram till mig på soffan. Han satte sig bredvid mig och tog Lux från mitt knä. Hon såg jätteglad ut att få träffa killarna. Hennes ansikte liksom lyste upp när dom hade kommit in genom dörren.

-There's my favourite babygirl! sa han och pussade henne på näsan.Jag fnissade åt dem. Snart kom Harry och tog henne ifrån Niall, men hon såg inte ut att klaga. 

Jag följde ut killarna till stället de skulle bli fotograferade. Fotografen sa något snabbt till dem och jag satte mig på en stol en bit bakom kameran. De började med att ta bilder på alla killarna. Det var väldigt roligt att se på dem. De fjantade sig och var nästan aldrig seriösa. Jag tror att fotografen blev lite trött på dem i slutet, för han sa åt dem att de nu skulle vara seriösa.

De tog ett tag för dem att fokusera, men sen gick det bra. allt jag kunde titta på var Niall. Han var den vackraste killen jag någonsin hade sett. Då och då kollade han mot mitt håll, jag tror att han märkte att jag nästan stirrade på honom. Varje gång han såg på mig rodnade jag.

Efter en trekvart var de klara med gruppfotona skulle de ta individuella bilder. De började med Liam. 

Jag stod vid ett stort bord med mat på och skulle precis ta en flaska vatten när jag kände någon krama mig bakifrån. Niall.

-I saw you staring at me. sa han och jag rodnade ännu mer. Just därför ville jag inte vända mig om riktigt än.

-I didn't stare. Think of it as more of a romantic gaze. sa jag och vände mig om. Jag möttes av ett leende och världens blåaste ögon. Jag kysste honom.

-It's okay you know, to stare. I know I'm hot. sa han med ett flin över läpparna. Jag fnissade tyst åt det han precis hade sagt.

-Whatever..

Jag följde med Niall in i killarnas omklädningrum, där ingen höll på att byta om den här gången. Jag satte mig i Nialls knä i soffan och vi började prata. Vi han däremot inte prata så länge innan Liam kom in och sa att Niall skulle fotas nu. 

-Mary, we're really happy that Niall found you. 

Jag kollade upp för att se vem som hade sagt det. Det var Louis. Han fortsatte.

-Niall's never really had a girlfriend before. He's a lot happier now than before he met you, we can really tell that he loves you.

-I'm really glad I met him too. I've never loved anyone as much as I love Niall. svarade jag med ett leende. Det var ju sant. Visst, jag hade varit kär i killar förut, men inte älskat någon. Relationen som jag och Niall hade var den första seriösa i mitt liv. Jag hade aldrig förstått skillnaden mellan att vara kär i någon och att älska någon. Men det gör jag nu.

När Niall var klar så kom han i omklädningsrummet igen. han gick direkt fram till mig och kysste mig.

-I missed you.

-We were only apart from eachother for twenty minutes.

-I know.. But still. I'm hungry. You wanna go and grap something to eat?

-Can we do that? Don't you have to wait for the boys to finish?

-No, it's okay.

-Oh, okay. I'll be with Lou.

Jag gav Niall lite tid att byta om och jag gick till Lou och Lux i sminkrummet för att prata lite med dem. Lux hade somnat, hon låg i en vagn. Efter en kvart kom Niall och hämtade mig. Vi sa hejdå till Lou och gick ut ur byggnaden. Eftersom Liam, Harry, Louis och Zayn skulle ta bilen vi hade kommit i så ringde niall efter en taxi.

___________________________________________________________________________________

Slutet på det här kapitlet blev lite skumt men jag visste inte riktigt hur jag skulle göra..

FÖRLÅT för pausen igen! Men ni vet hur det är, läxor-skola-prov. Och mitt liv kretsar ju liksom inte om bloggen, även om det skulle vara mycket lättare :)

Alicia

Mary

När jag kom hem gick jag direkt in i köket, jag var utsvulten. Jag tog fram en skål, en sked, mjölk och ett flingpaket. Det låg en lapp på diskbänken, värst vad jag fick lappar idag då!

Mary, we're on our way to your grandmother. She needs help with the garden. Love mom

Jag suckade och fortsatte att äta mina flingor. Vad skulle jag göra idag då? När jag hade ätit klart satte jag ner skålen i diskmaskinen, tog min väska och gick upp till mitt rum. Jag kände för att ta en dusch, så ja satte påvattnet och började klä av mig.

Det var skönt att rensa skallen lite. Jag tänkte ändå alltid bäst i duschen.

När jag kom ut smörjde jag in mig med body lotion från Victoria's Secret och satte upp mitt hår i en handuk. Jag gick till min garderob och började leta efter kläder. Jag tog fram svarta underkläder, ett par mjukisbyxor och ett BOY linne. Sen sminkade jag mig lätt med mascara, lite puder och sist satte jag på ett rosa läppstift. Jag släppte ut håret och drog fram hårtorken ur en låda under handfatet. När håret var torrt så satte jag upp det i en slarvig bulle, jag orkade inte göra något speciellt. Sist men inte minst hängde jag ett uggle-halsband runt halsen.

Eftersom jag inte hade något att göra sen så tog jag fram min macbook och satte mig på sängen. Jag skrollade igenom Tumblr, Twitter och Facebook. Jag tittade inte på mina mentions, jag undvek allt hat. Jag var på bra humör idag och jag ville att det förblev så. Dessutom hade jag ju lovat Niall. På tal om Niall.. Min iPhone ringde och jag log när jag såg namnet på skärmen.

-Hi Niall!

-Hey! Sorry I couldn't pick up, We were busy doing that interview. 

Jag kom ihåg. Niall skulle ju konfirmera att vi var ett par på deras nästa intervju! Hade han gjort det?

-So.. How did it go? Did you say it?

-Yeah, I did! The interview should be out by tonight, we'll see how things goes. What are you doing?

-Oh, not much really. Just got home, took a shower, nothing special. Quite boring actually.

-So you wouldn't mind coming to the photoshoot then?

-Sure.. if I'm not in the way?

-No, of course not! You're my girlfriend, you could never be in the way. sa han och mitt hjärta smälte lite. 

-We can come pick you up, we're leaving the interview now. Be ready in ten minutes?

-Right. See you soon. 

-Love you!

-Love you!

Jag sprang runt i huset och packade ner allt jag kunde behöva i min väska. Jag tog fram mina TOMS och ett par solglasögon. När jag hörde bilen köra upp utanför min dörr sprang jag in i badrummet en sista gång och sprutade mig med Wera Wangs parfym, Lovestruck. Jag tog min mobil, plånbok och nycklar. Sen gick jag ut ur huset, låste och satte mig i bilen. Det var en stor silvrig van. Längst bak satt Harry, Louis och Zayn, i mitten satt Niall. Jag satte mig bredvid honom. Längst fram satt Liam och en stor man som jag gissade var Paul.

-Hey babe. sa Niall och kysste mig.

-Hi!

_________________________________________________________________________________________________

Så! Here you go, men snälla kjommentera? Skriv vad som helst, det blir så mycket roligare då! Ni kan skriva vad ni tycker om kapitlet, om ni tycker att något saknas i novellen, eller något sånt! :)

Kram babes ;)

Alicia

Niall

Det var fantastiskt hur nära Mary och jag hade kommit. Vi hade inte känt varandra speciellt länge, precis blivit ett par och vi sa redan att vi älskade varandra. Det hade kommit så naturligt, jag lade inte äns märke till närmar sa det för första gången. Jag tror att hon hade blivit lite chockad, och glad, först men hon svarade snabbt. Jag är bara glad att jag har någon som älskar mig på det sättet. Jag hade inte haft en flickvän sen innan X Factor, och det adr varit ensamt. Louis. Liam och Zayn har ju flickvänner, nu när jag har Mary är Harry den enda i bandet som inte har någon.
Även fast vi inte hade sagt det i en intervju eller konfirmerat att jag och Mary var ihop på något annat sätt så hade en del fans listat ut det. Det fanns bilder på oss tillsammans, så det gick en massa rykten. Allt från att Mary var en syster jag inte visste att jag hade, till att hon var en ny bandmedlem. Däribland fanns såklart att vi var ett par.

-What are you thinking about?

Jag vaknade ur mina tankar. Mary fnissade åt mig och jag log mot henne.

-Us.
-What about us?
-Just what people think about us. I know there's fans that can tell we're together. Maybe we should confirm it or something?

Jag såg hur hon tänkte efter. Hon nickade.

-Yeah. I mean they're going to find out sometime, and since some people already think they know, it's only fair to ler them know the truth.

-Okay. I'll confirm it in the next interview we do.

-Good. sa hon och lutade sig fram. Jag mötte henne halvvägs och kysste henne. 

-Have you got any hate? I know the other girls do, but have it gotten that far?

Mary

Jag hade ju fått hat, ganska mycket. Men jag hade inte låtit det påverkat mig. Jag var osäker på mig själv, och det var svårt att ta emot åsikter från folk som gömmer sig bakom skärmen. 

-Ehm.. I get some hate, yes.

Jag såg direkt hur ledsen han blev. Han fick tårar i ögonen och suckade. 

-Are you okay?

I den stunden, allt jag hade gömt inom mig, allt jag inte vågade släppa ut, släpptes. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder. NIall la sina armar runt mig och höll mig hårt.

-It's okay. It's okay baby.

Så satt vi länge. Niall frågade vad som hade sagt, och jag sa sanningen såklart. När jag hade upprepat alla ord som folk hade skrivit til mig, grät också Niall. Efter ytteligare en timme hade både jag och Niall lugnat oss. Vi hade kommit överäns om att han fortfarande skulle konfirmera att vi var ett par i nästa intervju de gjorde. Han sa att han också skulle säga till dem att sluta, eftersom det gjorde mig så ledsen.

-I love you, you know that right? sa han fter ett tag. Jag satt i hans famn i soffan. Jag mötte hans blick.

-Of course. I love you too.

-And don't listen to them, promise me?

-I'm going to try. It's not that easy.

-I know babe. But promise me.

-I promise. sa jag efter några sekunder. Det skulle inte vara lä'tt, men jag lyssnade på Niall. Jag vett att han bara vill mitt bästa.

Nästa dag

Jag vaknade i Nialls säng. Utan Niall.. När jag somnade låg han bredvid mig, men nu var sängen tom. Jag hade sovit i hans lånade t-shirt så jag drog på mig ett par jeans och gick ut från sovrummet. Jag letade igenom lägenheten men Niall fanns ingenstans. Sist gfick jag in i köket, var jag hittade en lapp på köksbordet. Det var Naiils handstil, och det stod:

It turned out I have a meeting right now, after that an interview and then a photoshoot. Sorry babe. Call me when you wake up. Love you xx

Jag suckade och letade fram min telefon. Jag slog Nialls nummer och la telefonen mot örat. Flera signaler gick fram men  ingen svarade. Jag ringde en gång till, men när han inte svarade den gången heller la jag ner mobilen och gick in i sovrummet igen. Jag plockade ihop mina saker och la ner dem i min väska, jag bestämde mig för att åka hem till mig. Vem vet hur länge Niall är borta? Jag bytte inte från Nialls t-shirt till min tröja, den var ganska mysig. Den var förstor för mig, och jag älskade oversize tröja av alla slag så den var perfekt. Sen satte jag på mig mina skor och gick mot bussen. Jag skyndade mig lite, eftersom den senaste gången jag gick här höll det på att gå illa. 

____________________________________________________________________________________________

Jag ber så sjukt mycket om ursäkt! Verkligen, förlåt! Jag har haft jättemycket i skolan och jag tror Amanda har haft det också, dessutom är jag sjuk :/ Men här är det! 

Glöm inte att kommentera nu!!   

Alicia

Mary

Vi bara satt i soffan och kollade på film, stunden kändes så overklig men ändå sann. Min Niall, bara min. Egentligen inte, men ibland känns det så. 

-This movie is great. Sa Niall till mig och log, jag log tillbaka och svarade. 

-Yes! 

Niall kollade mig i ögonen och smekte mig sedan försiktigt på kinden. Jag kunde inte sluta le, det här är mitt liv nu. 

Vi fortsatte kolla på filmen och bara myste. 

-Niall, I'm tired. I think I need to sleep now. 

-It's okay, but I will stay here. Goodnight. Sa Niall och ställde sig upp och kramade om mig och sedan kysste han mig. 

-Goodnight, I love you!

-I love you too!

Jag gick in i hans sovrum där han lagt ut en madrass på golvet, han valde att han skulle sova på madrassen efter som att jag är gäst. Det tackar jag självklart för, men han ska ju inte behöva byta sovplats bara för att jag kom.

Niall hade lagt fram en av hans tröjor som jag skulle ha när jag sov över, efter som att jag inte hade tagit med mig någon packning. Jag satte på mig tröjan och kröp ner under täcket.

Första tanken var -vilken skön säng! Seriöst, jag har inte legat i en skönare säng förut. 

Jag kollade twitter lite snabbt och såg massa tweets, men jag var för trött för att orka läsa alla. Jag läste några och la sedan bort mobilen. 

Nästa dag

-Good morning love! Sa Niall till mig och smekte min kind. Jag vände på mig och såg ett stort leende och världens snyggaste ögon. Havsblåa, dessutom. Jag log emot han och satte mig upp. 

-Good morning! Sa jag och pussade honom på munnen. 

-I will make the breakfast today! So, sit down and take a deep breath, bye. Sa han och gick iväg.

-Oh okay, sure. Thanks, I love you! Skrek jag efter honom.

Jag kunde inte somna om så istället tog jag fram min iPhone och kollade Twitter. 

"Fuck you, your not even beautiful! I hate you" 

"Why do you exist? You're fat"

"OMG, are you niall's girlfriend?! You're cute"

Jag har fått stå ut med mycket hat nu på senaste tiden, mycket om att jag är ful och fet. Självklart bryr jag mig, jag tar åt mig allt som alla skriver. Dåliga saker också. Men jag får många posetiva tweets och det glädjer mig, sådana tweets brukar jag svara. Ibland svarar jag på de negativa tweets som jag får.

"Why do you exist? You're fat" - "Thanks, I'm glad that you think so!" 

-BREAKFAST! Skriker Niall till mig och jag kliver upp.

-I'm so hungry! Säger jag till Niall och han bara skrattar.

-Eat as much as you want to.

-Don't worry, I will. Sa jag och började skratta, Niall började också kort där efter.

_____________________________________________________________________________________________________

Hej på er!

Det var väldigt länge sedan jag skrev!

Jag sa att det skulle komma i torsdags/fredags, men det gjorde det inte... Jag ska nog sluta lova saker, hehe

Men här har ni ett och kommentera gärna! 

//Amanda 

Eftersom jag inte skrivit något den här veckan (vilket jag sa att jag skulle, men kunde inte...)  så skriver jag ett nu på onsdag,torsdag eller fredag. 

Förlåt, för att jag inte skrivit något som jag sa att jag skulle göra! 

Men nu vet ni att jag lever och jag SKA skriva ett i veckan som kommer.

Ha det bra! 

//Amanda

Mary

Vi gick in i affären och tog varsin korg att lägga saker i. Vi började med att gå till godishyllan. Vi tog säkert ett kilo godis och en massa småpåsar. Chips och snacks hyllan låg precis bredvid så vi gick dit efter, vi tog en påse Sour Crème and Onion chips och en påse ostbågar.
-Are you hungry? Frågade Niall mig när vi var på väg mot läsk hyllan.
-Ehm.. Yes, I think so.
-Maybe we can cook and then eat all this? Frågade han och log. Jag kollade ner i våra korgar och skrattade åt bergen av skräpmat som hade skapats. Jag log och nickade. Vi bestämde oss för att laga spagetti och köttfärssås till middag, och plockade snabbt ihop ingredienser till det. Sen tog vi lite mer snacks och gick till kassan. Jag hade såklart tänkt att jag skulle betala för min korg med mat, och han för sin. Men när jag tog fram plånboken ur min ficka stoppade han mig.
-Let me.
-No Niall. This is a lot of food! I won't let you pay for all of this!
-Come on, Mary. I'm trying to be a gentleman here!
-Niall I won't let yo-
-Tell you what. avbröt han mig. han tog min plånbok ifrån mig och höll den ovanför mitt huvud. Jag märkte blickarna vi fick från de andra människorna i kön. Vissa irriterade, vissa fyllda med nyfikenhet.
-If you let me pay for this, you can pick the movie? Deal? Good.

Han lät mig inte svara, han bara gav pengarna till kassörskan och gick bort för att packa ner varorna i påsarna. Jag såg förvånat på honom, och efter ett tag mötte han min blick.
-So you're not gonna help me pack these? skrattade han mot mig. Jag log och gick för att hjälpa honom.


Väl hemma i Niall's lägenhet packade vi in all mat där den skulle vara, men lämnade alla ingredienser till köttfärssåsen framme.
-So, should we get started?
-Yes!

Vi tog fram ett recept på internet och satte på musik. Vi båda sjöng med och jag kunde inte hjälpa att vara tyst ett tag och bara lyssna på Niall's röst. Han lät som en ängel.

-What? log han och först förstod jag inte vad han menade. Fan. Jag hade tittat på honom för länge, och han hade märkt det.. Jag antar att jag hade blivit trollbunden av hans röst, hur cheesy det än låter.

-Your voice. It's really good. sa jag blygt och fortsatte med det jag höll på med. Jag log tacksamt och gick fram till mig. Han la sina händer på mina höfter och vänd mig om så att vi stod mot varandra.
-Thank you. It means a lot, coming from you. sa han, lutade sig fram och kysste mig.

När middagen var färdiglagad satte vi oss vid matbordet och smakade. Jag kände direkt den beska smaken, och till döma från Niall's ansiktsuttryck så kände han den också. Det var svårt för mig att svälja maten, men när jag väl gjorde det såg jag på Niall. Vi brast ut i skratt. Hur kunde vi vara så dåliga på att laga mat?

-How is it possible that we love food so much but we're terrible at cooking?!

Vi skrattade länge innan vi bestämde oss för att slänga allt vi hade lagat. Ingen skulle någonsin äta det där med vilje. Vi hade i alla fall haft roligt!

Vi tog istället fram alla snacks vi hade köpt och hällde upp det i skålar som vi sedan satte på vardagsrumsbordet.

-We have a deal, remember? Sa jag när Niall ställde sig framför skåpet där han hade hundratals filmer. Han vände sig om och såg på mig förvirrat.
-What? What deal?
-That I get to choose the movie? Remember?
Plötsligt visste han vad jag pratade om och log mot mig.
-Now I remember!

Han satte sig i soffan och drog fram sin mobil istället.
Det tog lång tid att välja film, efter som Niall hade säkert över hundra stycken! När jag äntligen valde 'Mission Impossible - Ghost Protocol' hade han ätit upp hälften av ostbågarna.

-Oh my God! sa jag och såg menande på den nyss fyllda skålen.
-It's okay, you can call me Niall. svarade han och blinkade flörtigt mot mig. Jag skrattade och pussade honom på kinden. Snart satt jag lurad mot hans bröst och jag höll försiktigt på med hans skadade hands fingrar. Han höll på med mitt hår och då och då kände jag hur han tryckte sina läppar mot min hals. Det var den bästa stunden jag hade haft på flera månader.



______________________________________________

Okej! Jag skrev det här på min iPhone så jag har ingen aning om hur långt det blev i verkligheten.. Kan heller inte lägga in bilder så ni får klara er utan den här gången! Det här är nog det sista kapitlet jag kommer lägga upp innan jag kommer hem igen(på lördag)! Så släng in lite kommentarer på vad ni tyckte på det här och det förra kapitlet! Pretty please? Det blir så mycket roligare för mig och Amanda!

Kram Alicia

Mary

Jag hade varit hos Niall hela dagen. Liam hade vara stannat i en halvtimme, hela tiden frågat om jag var okej. Omtänksam som han är. Nu satt jag och Niall i hans soffa och såg på film. Vi satt i ena hörnet av den stora soffan under en filt. Jag lekte försiktigt med hans skadade han medans han höll på med mitt hår. Jag älskar när folk håller på med mitt hår, det är så avslappnande och det gör mig lugn. 

Niall

Mary somnade och jag la en filt över henne. Hon log tacksamt i sömnen. Jag tänkte på vad som hade hänt tidigare. Jag förstår verkligen inte hur någon någonsin vilja skada Mary. Världens snällsate tjej, hon skulle göra något för att skada eller såra någon! Jag blev arg bara av tanken. Jag kände en stickande smärta i min hand, och såg att blodfläckarna sakta men säkert blev större och större genom bandaget. Jag försökte tänkta på något annat än vad de där killarna troligen tänkte göra med Mary, jag gick bara runt och var arg, och jag var inte den killen som gick runt och var arg. Jag gillade att vara glad. 

Min mage kurrade och jag öppnade kylskåpet för att se om det fanns någon jag kunde äta. Ingenting. Jag fick väll helt enkelt gå och handla när Mary vaknade, jag ville inte lämna henne ensam.

Som om hon hade vetat vad jag tänkte kom hon in i köket. Hennes hår var ruffsigt och och hon gäspade stort. Vacker.

-Hi. log jag.

-Hi. svarade hon och log. -I'm sorry I fell asleep.

-No, it's okay! It was quite nice to have a cuddle with you. sa jag och log stort. Det var ju sant. Mary log och rodnade. Jag gick fram och omfamnade henne. Hon såg upp på mig och vi kysstes. Jag förstår inte vad hon gjorde som gjorde mig så galen i henne. Hon var helt fantastisk. Jag föll för henne.

-You wanna go and buy some food?

-Can you do that? I mean, won't there be a lot of fans? undrade hon osäkert.

-Maybe, hopefully not. But I want to go to the store, sometimes you can get a bit worked up about never having to do something.. So I think it's nice to do the normal things that I found boring before. sa jag och hon log mot mig.

-That's understandable!

Vi bestämde oss för att gå till närmaste affär och handla. Exakt vad vi skulle handla hade vi inte bestämt, men eftersom vi båda var riktigt matvrak så kunde det nog bli en del..

Jag tog på mig en keps och solglasögon, och jag rådde Mary att göra detsamma. Jag ville verkligen inte bli igenkänd idag och om jag skulle bli det så kunde det bli en massa drama och rykten över att Mary var med mig. Det var inte rättvist mot Mary.

-Is it hard to always have to dress up like this just to go out and buy some milk? frågade hon medan vi gick ner för gatan. Jag tittade ner i marken när jag gick, jag kände Marys blick på mig.

-Well.. Yes. Sometimes it can be really fun to meet fans, but sometimes I'm just really tired and I don't really don't want to draw much attention to me. There is also always paparazzi everywhere to take pictures of you so you have to look kind of good everytime you go out. It's the dark side of what I do and I love what I do, so I'd rather have to put on sunglasses everyday than not be with my four bestfriends and do what I love. I'm truly blessed that I get to live my dream, so if that's what i have to do, I'll do it!

-I'm glad you get to do this. You really deserve it.

Jag såg på henne. hon log ömt mot mig och jag besvarade leendet.

-Thank you.

___________________________________________________________________________________________________________

Ok, hörni jag vet att det här inte är långt och allt det där, men jag har inte haft tid! Imorse(klockan 6) köade jag utanför 1D Word och imorn åker jag til fjällen. 

Var det nån annan som var på 1D World idag? Vad köpte ni? Jag köpte en One Piece, men storlekarna var jättesmå så jag måste byta :/

Amanda kommer uppdatera under lovet, eftersom jag åket ill fjällen och åker skidor. Jag kanske kan försöka skriva lite! 

Kram, Alicia